Här på hemsidan kommer kommunen löpande uppdatera nuvarande information om processen.

Ystads kommun kommer under processen kontakta de fastighetsägare som ingår i utredningen när ny information framkommer och när nya beslut tas. 

Det är mark som omfattas av detaljplaner och där kommunen beslutat att den ska användas för allmänna behov. Det kan till exempel vara park, gata, torg eller natur. På marken kan det finnas lekplatser, toaletter, busshållplatser och annat som behövs för att allmänt ändamål. Marken ska vara tillgänglig för alla och får endast tillfälligtvis upplåtas för enskilda.

Ystads kommuns samhällsbyggnadsnämnd beslöt i oktober 2021 att samhällsbyggnadsförvaltningen ska undersöka om det är motiverat att de allmänna platser som tagits i anspråk av enskilda, fortsatt ska vara allmän plats. Politikerna i nämnden vill att den mark som inte behöver vara allmän längre, ska kunna säljas till de enskilda som länge har nyttjat den. Samhällsbyggnadsnämnden beslut har ännu inte vunnit laga kraft.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i december 2021 att inte ändra detaljplanerna i Nybrostrand och Löderup för att ändra allmän plats till kvartersmark för idrottsändamål.

Majoriteten i samhällsbyggnadsnämnden menar att många av de enskilda som nyttjar allmän plats gör det i god tro. Marken har också nyttjats som enskild väldigt länge. Det gör att kommunen kan anta att det inte längre alltid finns ett allmänt intresse eller behov av marken och vill därför undersöka möjligheten att sälja marken närmare.

Nej, kommunen äger även mark som inte är detaljplanelagd alls. Det kan tillexempel vara åkrar eller skogar där det inte finns detaljplaner som reglerar vad den ska användas till.

Kommunen äger också mark inom detaljplaner men där marken är reglerad som kvartersmark. Det kan till exempel vara mark som används eller ska användas för bostäder, företag, skolor eller parkering. I de fallen kan kommunen sälja eller arrendera ut marken permanent.

Jo, genom polistillstånd kan allmän plats tillfälligt upplåtas. På så sätt kan till exempel restauranger under begränsade perioder ha uteserveringar. Föreningar eller företag kan också arrangera tävling eller konsert på allmän plats där arrangören kan ta betalt av besökare, om de fått polistillstånd.

Ystads kommun har uppmärksammat att det finns ett antal enskilda fastighetsägare som tagit allmän plats i anspråk, så att marken uppfattas som privat tomtmark. Utifrån en inventering samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort, framkommer det att på cirka 100 platser uppfattas tomten vara större än vad den är fastighetsrättsligt.

Under våren 2022 har alla berörda fått information och ett 10-tal av dessa har skickat in handlingar som visar att de fått olika former av tillstånd att tillfälligt använda marken.

I många fall har fastighetsägaren antagligen gjort det i god tro. De kan för många år sedan ha gjort en överenskommelse med någon i kommunen om att nyttja marken. I några fall har kommunen tillgång till olika former av gamla nyttjandeavtal. I andra fall kan det röra sig om muntliga överenskommelser.

Det är först de senaste åren som kommunen aktivt undersökt och hittat att det rör sig om många platser och där det verkar ha varit så länge. Kommunen är idag tydlig med vilken sorts nyttjande som är tillåtet.

I samband med att förvaltningen lät göra en förstudie för en cykelväg insåg kommunenatt en yta som uppfattades som en privat tomt, i själva verket var allmän platsmark. Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden bad därför samhällsbyggnadsförvaltningen undersöka vidare om det förekom på fler platser, vilket det gjorde.

Nej, kommunen får inte upplåta allmän plats permanent till enskilda. Att kommunen ändå har gjort det sedan länge innebär inte att det är rätt. Kommunen har undersökt hur dessa fall kan hanteras och det finns egentligen bara två alternativ:

• att se till så marken blir tillgänglig för allmänheten eller
• att kommunen tar fram nya detaljplaner så att marken i fråga inte längre är allmän och kan säljas eller arrenderas ut till enskilda.

Kommunen kan besluta om att ta fram nya detaljplaner. Den processen omfattar flera steg:

• Först ska samhällsbyggnadsnämnden bevilja positivt planbesked så arbetet med en ny detaljplan kan påbörjas.
• Därefter beslutar nämnden om både samråd och godkännande.
• Till sist behöver kommunfullmäktige anta detaljplanen. I vissa fall kan samhällsbyggnadsnämnden anta detaljplaner.

Kommunfullmäktiges beslut kan överklagas. Först efter att en ny detaljplan har vunnit laga kraft kan lantmäteriet fastighetsreglera så att kommunen kan sälja marken.

Uppskattningsvis kan de innebära att kommunen behöver ta fram 10-15 nya detaljplaner, om alla platser ska få nya detaljplaner. Varje detaljplan är ett omfattande arbete. När, eller om, kommunen sedan säljer marken måste priset täcka kostnaderna för planarbetet så att de som får nytta av planarbetet får betala för det. Den fastighetsägare som är intresserad av att köpa måste dessutom betala för fastighetsreglering.

Beslutet om att undersöka gäller befintliga ärenden, inte tidigare avhandlade eller avslutade ärenden. Beslutet som är fattat innebär inte att all mark som idag nyttjas av enskild kommer att kunna ändras till kvartersmark. Mark som idag är och uppfattas som allmän, kommer fortsatt att vara allmän och kommunen kommer att agera mot eventuella anmälda överträdelser.

Ja, i de fall kommunen kommer kräva återställande så är det den som har nyttjat marken som blir ansvarig.

Eftersom kommunen endast tillfälligtvis kan upplåta mark så är gamla avtal och överenskommelser oftast inte giltiga längre. De fastighetsägare som är direkt berörda har fått brev med mer information om det pågående arbetet och kommer få mer information när kommunens utredningar är klara.

Som köpare har du undersökningsplikt liksom säljaren har upplysningsplikt. Eventuella felaktiga uppgift i samband med ett fastighetsköp måste civilrättsligt hanteras mellan säljare och köpare.

Om marken uppfattas som privat så är det svårt för allmänheten att förstå att den kan nyttjas. Det är inte tillåtet att sätta upp anordningar eller saker som kan ge intryck av att marken är privatägd. Det är lätt att få intrycket av att ytor där det står privata anläggningar eller ägodelar är privat, särskilt om det rör sig om byggnader eller inhägnader. Även en uppställd husbil, studsmatta, sandlåda, buskage och häckar kan förvilla och ge intryck av att marken är privat.

Det vet vi inte än eftersom vi inte vet hur många platser där det blir aktuellt att ta fram nya detaljplaner. I första hand ska vi nu undersöka om det alls är möjligt, i de fall där det inte är fortsatt motiverat att marken ska vara allmän.

Kommunen är idag tydlig med vilken sorts nyttjande som är tillåtet. Upplåtelse av allmän platsmark till enskild kan endast göras genom tidsbegränsat tillstånd av Polismyndigheten i enlighet med ordningslagen.

Beslutet om att undersöka gäller befintliga ärenden, inte tidigare avhandlade eller avslutade ärenden. Mark som idag är och uppfattas som allmän kommer fortsatt att vara allmän, och kommunen kommer att agera mot eventuella anmälda överträdelser.

Ja, om de är tillgängliga för allmänheten. Vanliga exempel är spontanidrottsytor, som fotbollsplaner, multidrottsplaner eller boulebanor. Det innebär dock att en förening som i första hand nyttjar idrottsytor för sin verksamhet inte får ta betalt eller hindra andra som vill nyttja ytorna de tider då verksamhet inte pågår.