Ystads kommun har i samarbete med Ystads golfklubb skapat en ny bäck på golfbanan genom att öppna upp en kulvert för dagvatten. Bäcken är ungefär 450 meter lång och slingrar sig från öster till väster över golfbanan för att slutligen mynna ut i våtmarkerna närmast Nybroån.

Dessa våtmarker samt våtmarker inne på golfbanan på sammanlagt ungefär 7000 kvadratmeter har restaurerats så att de kan ta emot mer vatten och därmed utjämna höga flöden. När dagvattnet går i ett öppet dike som kan översvämma slänterna och även passera ett våtmarksområde ökar kvarhållandet av näringsämnen.

Slänterna på den nya bäcken har såtts in med fröblandningar för torräng och fuktäng. Vattensystemet har genom öppnandet av kulverten fått en mer naturlig hydrologi och hela området en mer varierad naturmiljö. 

Kraftiga regn blir allt vanligare och därmed blir dagvattenhanteringen är en allt viktigare fråga. Den ökande mängden hårdgjorda ytor ger upphov till ökade mängder vatten som för med sig föroreningar istället för att det filtreras på platsen. Dessutom är ledningsnät är inte dimensionerat för att ta hand om ökad ytvattenavrinning och den ökade mängden regnvatten bidrar till källaröversvämningar.

För att lära oss mer om hur regnet förändras och dess påverkan på samhället har sju regnmätare installerats i Ystad tätort. Den största andelen mark inom kommunen har dock inte Ystads kommun rådighet över. Ett sätt att sprida kunskap är projektet ”Vi gör plats för vattnet” som vi startat. Syftet är att uppmärksamma privata fastighetsägare om nyttan med att ta hand om vattnet inom den egna fastigheten, minska andelen hårdgjorda ytor och skydda sin fastighet mot översvämning.

Inom projektet har fastighetsägare erbjudits regntunnor i utbyte mot att ett stuprör kopplats bort från ledningsnätet. På så vis minskar belastningen på ledningsnätet samtidigt som regnvattnet kan användas för bevattning istället för att använda dricksvatten att vattna med. Ett informationsmaterial finns på kommunens hemsida med tips och råd där fastighetsägare kan inspireras och lära sig om olika metoder för att ta hand om dagvatten och för att få konkreta tips på förebyggande insatser för att skydda sin fastighet mot översvämning.

För att ytterligare nå ut till kommuninvånarna har VA-enheten startat en Facebooksida där det löpande informeras och inspireras i frågor som rör vatten. Där lyfts dagvattenfrågorna samtidigt som det till exempel informeras om hur man kan minska sin dricksvattenförbrukning och varför man inte får spola ner annat än vad toaletten är avsedd för.

Kommunens arbete med parkering är ett viktigt verktyg för att kunna nå uppsatta mål för bland annat tillgänglighet, miljö och klimat samt fysisk planering. Strategin omfattar både cykel- och bilparkering.

Genom parkeringsstrategin beskriver kommunen hur parkeringen kan hanteras och vilka åtgärder som behöver vidtas för att utveckla kommunen i önskad riktning. Strategin tydliggör därmed kommunens ambition och mål för parkeringen, samtidigt som den ger en samlad bild av nuläget och behov av åtgärder framöver.

Mål (Trafikstrategin)

• Parkering ska ordnas så att kommunens markresurser utnyttjas så effektivt som möjligt.
• Planeringen, lokaliseringen och regleringen av parkering i kommunen ska bidra till god tillgänglighet för alla människor.

Kusterosionen går snabbare än någonsin och det finns ett konkret hot mot bebyggelse nära kusterna i Skåne. Därför behövs nya, långsiktigt effektiva metoder för att hejda kusterosionens negativa effekter.

Ystads kommun testar framtidens metoder i samband med projektet LIFE Coast adapt. Eftersom det inte finns någon enskild patentmetod, testas en rad olika metoder samtidigt och på samma plats. I projektet används metoder som arbetar med naturen istället för emot den vilket ger mer långsiktiga effekter.

Syftet är att ta reda på hur dessa metoder fungerar i praktiken och mäta effekterna. Under 2020 har flera olika aktiviteter pågått framförallt i Ystad Sandskog. Invasiva och expansiva växter har tagits bort och ersatts med naturligt förekommande växter, strandfodring och olika åtgärder för att gynna bildandet av sanddyner har genomförts på stranden och ålgräs har planterats i havet.

Samtliga aktiviteter syftar till att öka kustens motståndskraft och återhämtningsförmåga samtidigt som de gynnar den biologiska mångfalden i de ömtåliga sanddynshabitaten.

Dagens rationalisering och fragmentering av jordbrukslandskapet bidrar till en försvårad livssituation för pollinerande insekter såsom fjärilar och vildbin. I Sverige är många vildbi- och fjärilsarter hotade och flera arter har redan utrotats helt. Vildbin, tillsammans med andra insekter, utför en oersättlig ekosystemtjänst; pollinering av grödor.

Ystads kommun strävar efter att öka andelen pollinerarvänliga växter i våra parker. I Rådhusparken har en rabatt som tidigare haft säsongsväxter, lök på våren och sommarblommor på sommaren, fått en perennplantering som gynnar pollinerande insekter och med växter som samtidigt är lämpliga att använda i urbana planteringar. Vid val av växter har det varit viktigt att se till att det finns blomning hela säsongen, att det finns flera arter som blommar samtidigt med blomfärger som attraherar pollinerande insekter samt med variation i blommornas form.

Att välja perenna växter är också bra ur ett hållbarhetsperspektiv då man inte behöver byta växter flera gånger per år vilket bidrar till minskad användning av produktionsresurser som bränsle.

I Skeppsparkens östra hörn har en yta fått en ny utformning med vårblommande sälg, sensommarblommande buddleja och en yta med perenner som oregano, brunnäva och bolltistel. 

Med stöd av Sparbanken Syds stiftelse har Ystads kommun och Tillväxt Syd tagit fram vägledningen ”Ystadmodellen” som ger vägledning till affärsnytta och affärsutveckling kopplat de globala målen. Vägledningen riktar sig främst till kommuner och organisationer som arbetar för att skapa förutsättningar för näringslivet kopplat till agenda 2030. Läs mer om Ystadmodellen här.

Ystads kommun har fått bidrag från Klimatklivet för att uppföra laddstationer till verksamheter som leasar eller köper elbilar. Bidraget täcker 50 % av totalinvesteringen så som installation av mjukoch hårdvara, grävning osv. Fullt bidrag gäller endast för laddstationer som sitter på Ystads kommuns egna byggnader eller parkeringsplats. Fram till den sista januari 2021 har 37 laddstationer (= 71 laddpunkter) satts upp. Som ett resultat av investeringen i laddstationer ökar andelen elbilar i kommunens olika verksamheter.

I Backa barnet samarbetar skola, socialtjänst, hälsooch sjukvård och polisen för att hjälpa barn och familjer som är i behov av stöd – så tidigt som möjligt. Arbetet hämtar inspiration från Skottlandsmodellen, där det centrala är att utgå från barnets behov och ha anpassade roller och verktyg. För att uppnå det behöver barnets behov vara i fokus, inte hur myndigheterna är organiserade. Backa barnets modell färdigställdes 2020 och drygt 300 medarbetare inom kommun, polis och Region Skåne har tillsammans utbildats på olika nivåer i modellen.

I Ystads kommun finns cykelvägar och cykelstigar men hittills har det saknats en anlagd bana för mountainbike (MTB). Stiftelsen Skånsk MTB-utveckling vände sig till kommunen angående möjligheterna att anlägga en bana på ett område mellan Sandskogen och östra industriområdet.

Området erbjuder goda förutsättningar eftersom det består av schakt- och grävmassor som bildar ett antal backar.

Under 2020 byggdes en MTB-bana med hjälp av ideella krafter. Drygt 6 km spår av varierande svårighetsgrad har skapats. Intresset för att använda spåren har varit stort och lockar en bred målgrupp avseende ålder och förmåga. I och med att det finns en bana skapas det möjlighet att bedriva ungdomsverksamhet. Dessutom blir det färre intressekonflikter på andra stigar, vilket blir allt viktigare i takt med trenden med ett ökat nyttjande av naturen.

Stopp min kropp är ett skolmaterial som vänder sig till barn 7-9 år och är ett konkret verktyg att använda i samtal om känslor, kroppen och gränser. Materialet är lärorikt och spännande för barnen och enkelt att använda för den vuxne på skolan.

Ingenting är viktigare för barns utveckling än trygga relationer till vuxna. Det är genom att följa, stötta och uppmuntra barnen som denna trygghet skapas. Genom att så tidigt som möjligt göra barnen medvetna om kroppens värde, och om hur de säger eller visar ja och nej, får de en trygghet för vad som känns bra och rätt.

Barn- och elevhälsan har påbörjat ett arbete med att sprida kunskap om ”Traumamedvetet arbete i förskolan och skolan” till rektorer, pedagoger och övrig personal inom Barn- och Elevhälsan.

Ett traumamedvetet arbetssätt utgår från en förståelse för vad barn med svåra erfarenheter såsom flykt, våld, övergrepp och omsorgssvikt i hemmet behöver för att kunna läka och utvecklas på ett positivt sätt.

Kunskap om ämnet har spridits dels i form av en öppen föreläsning för alla intresserade och dels genom mer riktade fortbildningsoch/eller handledningsinsatser till enskilda arbetslag som har ett barn eller en elev som varit utsatt för svåra påfrestningar.

Ystads kommun har påbörjat ett arbete med säkra och trygga skolvägar och som ett första projekt valdes den nya skolan Källan ut.

Syftet med projektet är att skapa trygga och säkra skolvägar som gör att många väljer att gå eller cykla till skolan. Det är bra för både miljön och hälsan. Det är också känt att barn som går och cyklar till skola och förskola får bättre koncentration, lättare att lära och mår bättre.

Arbetet började med en nulägesinventering utifrån ett trafiksäkerhets- och trygghetsperspektiv och därefter gjordes en analys av vilket behov av åtgärder som finns. Flera olika åtgärder gjorts för att skapa säkra och trygga skolvägar till Källan.

• En ny gång- och cykelbana har byggts längs Disponentgatan,
• de breda gångbanorna längs Fridhemsgatan har byggts om till kombinerade gång- och cykelbanor,
• flera platser där gående och cyklister korsar gator har byggts om till säkra passager,
• informationsinsatser har genomförts.

Ystads kommun har blivit beviljat medel för ett projektet som syftar till att öka kunskapen om hbtq-personers livsvillkor. Detta för att skapa ett mer professionellt, inkluderande och välkomnade bemötande samt adekvat arbetssätt.

Studier visar att unga hbtq-personer har en ökad risk att drabbas av ohälsa, bl.a. depression och ångest samt att målgruppens förtroende för offentliga myndigheter (polis, skola, sjukvård, socialtjänst m.fl.) är lågt då de känner sig diskriminerade i möte med personalen.

Kompetensutvecklingen riktar sig till nyckelpersoner inom barn- och elevhälsan (skolsköterskor och kuratorer), berörda handläggare inom social omsorg samt personal vid Ungdomens Hus och Arenan/badet som i hög grad möter våra unga medborgare. 

Barnets bästa – Plan för barnets rättigheter omfattar tre prioriterade områden och syftar till att stödja nämnder, förvaltningar och bolag i prioriteringar kring arbetet med barnets rättigheter och att uppnå kommunfullmäktiges övergripande mål utifrån ett barnrättsperspektiv.

Flera utbildningsinsatser har genomförts för ledare och medarbetare i verksamheterna.

• Drop-in konsultativt stöd gällande barnchecklistan har erbjudits till ledare och medarbetare
• Grundutbildning i Barnkonventionen har genomförts på ett antal skolor, förskolor och ledningsgrupper.
• Utbildning i Fördjupad prövning av barnets bästa har erbjudits med hjälp av extern utbildare.