Nationella minoriteter

Den svenska minoritetspolitiken syftar till att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Minoritetslagen

Sverige har sedan 2010 en lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

År 2019 ändrades lagen för att stärka minoriteternas rättigheter. Lagen ska bland annat ge minoriteterna möjlighet att påverka frågor som berör dem. Den ska också skydda minoritetsspråken så att de kan fortsätta att talas och användas.

Viktigt att veta

Det är förvaltningsmyndigheter i Sverige som bistår minoriteterna och ger inflytande i frågor som berör respektive minoritet.

Kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete enligt Minoritetslagen (2009:724).

En sammansatt bild av alla flaggor från Sveriges minoriteter.

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige med respektive flagga från vänster är samer, tornedalingar, judar, sverigefinnar och romer

Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk

Sverige har fem erkända nationella minoriteter:

Judar

Den judiska minoriteten har ingen gemensam högtidsdag eller flagga. Många uppmärksammar däremot Förintelsens minnesdag den 27 januari och minnet av Kristallnatten den 9–10 november.

  • Menoran är en sjuarmad ljusstake och en viktig judisk symbol.

Att vara jude kan betyda olika saker för olika personer. För vissa handlar det främst om religion. För andra är kultur, historia, traditioner och gemenskap viktigast. Många judar i Sverige lever ett sekulärt liv, men de judiska traditionerna kan ändå vara en viktig del av identiteten och något som förs vidare till kommande generationer.

Läs mer om Judar på Minoritet.se

Romer

Romernas internationella dag firas den 8 april. Dagen uppmärksammar den första romska världskongressen, som hölls i London 1971.

Det romska språket heter romani chib. Det kallas också romska, romanes eller romani. Den romska nationalsången heter Gelem, gelem, vilket betyder ”Jag vandrade och vandrade”.

Läs mer om Romer på Minoritet.se

Samer

Samernas nationaldag firas den 6 februari. Dagen firades första gången 1993 i samband med FN internationella år för världens urfolk. Datumet valdes för att minnas det första samiska landsmötet. Mötet hölls i Trondheim den 6 februari 1917.

  • Nationaldagen firas i hela Sápmi, som området heter där samer traditionellt har levt och verkat. Många svenska kommuner hissar den samiska flaggan den här dagen.

Läs mer om Samerna på Minoritet.se

Sverigefinnar

Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari varje år. Dagen har firats sedan 2011.

  • Datumet är valt efter Carl Axel Gottlunds födelsedag (1796-1875) . Han var en finsk språkvetare, kulturpolitiker och etnolog som kämpade för Sverigefinnars rättigheter och levnadsvillkor.

Carl Axel föddes och dog i Finland - men spenderade tid i Sverige efter att ha vandrat i svenska finnmarken i Värmland under 1800-talet. Där fick han se befolkningens hårda förhållanden som de levde under, ett arbete som gav förbättringar.

Läs mer om Sverigefinnar på Minoritet.se

Tornedalningar

Tornedalingarnas dag firas den 15 juli.

Tornedalingarnas flagga heter Meänflaku och är gul, vit och blå. Den hissades första gången på bron över Torne älv år 2007. Flaggan skapades av Herbert Wirlöf.

  • Färgerna symboliserar den blå sommarhimlen, den gula solen och de vita vinterlandskapen.

Tornedalingarnas språk heter meänkieli. En tornedaling är en person som bor i eller har sitt ursprung i området kring Torne älv och som ser sig som tornedaling.

I Sverige talas meänkieli främst i Gällivare, Haparanda, Pajala, Kiruna och Övertorneå. I dag bor det också meänkielitalande personer i andra delar av landet. Tornedalingarna har ett eget riksförbund.

Läs mer om Tornedalingarna på Minoritet.se

De fem nationella minoritetsspråken är:

  • jiddisch
  • romani chib
  • samiska
  • finska
  • meänkieli

 

Är det något som saknas eller inte stämmer i webbtexten?