Värmebölja och torka

Klimatförändringen leder till att den globala medeltemperaturen ökar.

I Sverige har alla fyra årstider blivit varmare under de senaste 30 åren. Hur stor uppvärmningen blir beror på utsläppen av växthusgaser världen över, och hur snabbt utsläppen kan minskas. I Sverige förväntas den största ökningen ske under vintern då perioder med utbredd kyla blir kortare och mycket mildare. Under sommaren förväntas värmeböljor bli vanligare och mer intensiva.

Värmeböljor påverkar hela samhället. Värmebölja är en längre period med höga dagstemperaturer. Det finns ingen internationell definition av värmebölja eftersom det skiljer sig väldigt mycket mellan olika platser vad som kan betraktas som en hög dagstemperatur. Enligt SMHI är definitionen av en värmebölja i Sverige en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25°C minst fem dagar i sträck.

Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst effekt på människors hälsa och den som orsakar flest dödsfall. En värmebölja kan få stor påverkan på viktiga samhällsfunktioner som exempelvis energiförsörjning, transporter och hantering av livsmedel. Långvarig värme innebär också en ökad risk för skogsbränder. Hur människor bor och möjligheten till att finna svalka i staden i form av parker, vattendrag och allmänt tillgängliga avkylda inomhusmiljöer är viktiga förhållanden för hantering av värmeböljors effekter. Olika personer påverkas olika vid värmebölja. De mest känsliga är äldre personer, personer med kroniska sjukdomar eller som tar vissa mediciner, samt små barn.

Torka

Torka uppkommer när det har varit väldigt lite regn eller snö under en längre period. Det kan då bli brist på vatten. Torka innebär en påverkan på både samhälle och ekosystem. Jordbruk, skogsbruk, dricksvattenproduktion, vattenkraft och industriers vattenbehov påverkas vid torka. Även ekosystemens funktioner och vattenkvaliteten påverkas. Långvarig torka ökar också risken för bränder i skog och mark.