Politiker i kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges presidium leder kommunfullmäktiges sammanträden.

Presidiet består av:

• kommunfullmäktiges ordförande
• förste vice ordförande
• andre vice ordförande

Presidiets uppdrag

Presidiet ska, tillsammans med revisorerna och kommunstyrelsens presidium:

• hålla sig väl insatt i Ystads kommuns verksamhet
• följa den strategiska planeringen
• följa frågor som kan påverka kommunens utveckling eller ekonomi

Kontakt med barn och unga
Presidiet ska, genom sina kontakter med Ungdomsfullmäktige:

• bidra till att barn och unga i Ystads kommun får möjlighet att bilda egna åsikter
• ge barn och unga möjlighet att uttrycka sina åsikter

Kontakt med samhället
Presidiet ska också, genom kontakter med till exempel föreningsliv, näringsliv och andra
aktörer:

• bidra till en levande kommunal demokrati
• verka för att alla invånare ges möjlighet till delaktighet

Beredning av vissa ärenden
Presidiet bereder:

• frågor om ansvarsfrihet
• frågor om anmärkningar
• ärenden som rör revisorernas budget
  

Kommunfullmäktiges valberedning

Kommunfullmäktiges valberedning förbereder förslag till vilka personer som ska väljas till politiska uppdrag.

Valberedningen tar fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige beslutar om, med några undantag.

Valberedningens uppdrag

Valberedningen ska lägga fram förslag i:

• val till politiska uppdrag som kommunfullmäktige beslutar om

Valberedningen ansvarar inte för att ta fram förslag vid:

• val av kommunfullmäktiges presidium (ordförande, vice ordförande)
  
• val av ledamöter och ersättare till valberedningen
  
• fyllnadsval av ledamöter och ersättare i nämnder (när någon slutar i förtid)

Valberedningens sammansättning

Valberedningen består av:

• en ledamot från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige
  
• en ersättare från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges arbetsordning

Arbetsordningen är kommunfullmäktiges egna regler för hur arbetet ska gå till. Den kompletterar kommunallagen och annan lagstiftning.

Kommunfullmäktige beslutar själv om arbetsordningen.

Vad styrs av lag?

Det mesta som kommunfullmäktige gör, eller kan göra, styrs av lagar. I kommunallagen finns bland annat krav på:

• att det ska finnas en arbetsordning för kommunfullmäktige

• vad arbetsordningen minst ska innehålla

Vad är arbetsordningen?

Arbetsordningen är ett styrdokument som fungerar som fullmäktiges reglemente. Där står till exempel:

• hur ledamöter ska förhålla sig till sitt uppdrag
• hur motioner, interpellationer och frågor får ställas
• vilka ordningsregler som gäller under sammanträden
• vilka tidsgränser som gäller för inlägg och andra delar av sammanträdet

Arbetsordningen kompletterar lagstiftningen och ska läsas tillsammans med kommunallagen.

• Kommunfullmäktiges arbetsordning hittar du under Kommunala författningssamlingen

Ordförande i kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges ordförande leder och planerar fullmäktiges arbete. Ordföranden
har ett särskilt ansvar för ordningen och uppförandet vid kommunfullmäktiges
sammanträden.

Initiativrätt i kommunfullmäktige

I fullmäktige har du som ledamot eller tjänstgörande ersättare rätt att väcka ärenden.
Det gör du genom att lämna in en skriftlig motion. Du kan lämna in motionen ensam
eller tillsammans med andra.

Initiativrätt är den formella rätten att väcka förslag och ta upp ärenden i en politisk
församling.

Det kan till exempel handla om att begära:

• att en fråga ska utredas
• att ett beslut ska fattas
• att en fråga ska tas upp på dagordningen
  

I kommunfullmäktige sker detta framför allt genom:

• motioner
• interpellationer
• frågor
  

Vem har rätt att väcka ärenden?

Följande har initiativrätt, det vill säga rätt att väcka ärenden:

• en nämnd (varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i den nämnden)
• en ledamot i kommunfullmäktige, genom motion
• revisorerna, när ärendet gäller förvaltning som har samband med
  revisionsuppdraget, eller själva granskningen
• styrelsen i ett kommunalt bolag
• en tjänstgörande ersättare (i den församling där ersättaren tjänstgör)
• medborgare via medborgarinitiativ
  

Motioner

En motion är ett skriftligt förslag från en ledamot i kommunfullmäktige.

En motion innebär att:

• en eller flera ledamöter föreslår något som ligger inom den kommunala
  kompetensen
• motionen alltid ska beredas, det vill säga utredas
• ett svar tas fram, till exempel förslag om att säga ja eller nej till motionen, som
  kommunfullmäktige sedan beslutar om
  

Enligt kommunallagen ska:

• en motion som huvudregel beslutas av kommunfullmäktige inom ett år från det
  att den lämnats in
• om det inte hinns med, ska kommunfullmäktige ändå få en redovisning om varför
  beslut inte fattats
• kommunfullmäktige då kunna besluta att motionen skrivs av från vidare
  handläggning
  

Kommunstyrelsen föreslår ofta att kommunfullmäktige beslutar att:

• bifalla motionen (säga ja till förslaget)
• avslå motionen (säga nej till förslaget)
• anse motionen besvarad (när det motionen föreslår helt eller delvis redan är
  genomfört)
  

Interpellationer

En interpellation är en skriftlig och mer omfattande fråga som ställs till en ordförande i en nämnd eller bolagsstyrelse.

Kommunfullmäktige beslutar om en interpellation får ställas.

När en interpellation behandlas:

• får alla ledamöter delta i överläggningen
• fattas inget beslut – interpellationen leder inte till ett formellt beslut i
  kommunfullmäktige
  

Frågor

En fråga ska vara av enkel beskaffenhet och endast avse en enskild frågeställning. En
fråga:

Frågor ska handla om:

• enklare sakförhållanden
  

När en fråga besvaras:

• deltar endast den som ställt frågan och den som svarar
• fattas inget beslut i kommunfullmäktige
  

Vilka regler som gäller för motioner, interpellationer och frågor framgår av: kommunallagen och kommunfullmäktiges arbetsordning.

Ämnen av olika slag ska inte tas upp i samma initiativ. I sådana fall lämnar du istället in
flera initiativ.

Du lämnar in motioner, interpellationer samt frågor via Ystads kommun e-tjänster

Beredningstvång

Ärenden som tas upp i kommunfullmäktige ska som regel vara beredda.

Beredningskravet innebär att:

• berörd nämnd tar fram ett förslag till beslut, och
• kommunstyrelsen också lämnar sitt förslag innan ärendet kommer till
  kommunfullmäktige

Om ingen nämnd är berörd ska kommunstyrelsen alltid bereda ärendet till fullmäktige.
Det finns några undantag där ärenden får behandlas utan beredning:

• valärenden (till exempel val av ledamöter)
• avsägelser från uppdrag
• revisionsberättelsen

Även brådskande ärenden kan tas upp utan beredning, men bara om alla närvarande
ledamöter och tjänstgörande ersättare är överens om det beslut som ska fattas.

Yttranderätt vid kommunfullmäktigessammanträde

Av kommunfullmäktiges arbetsordning framgår vilka förtroendevalda som har
yttranderätt och kan delta i fullmäktiges överläggning men däremot inte delta i beslut.
Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid
sammanträdena.

Inför sammanträdet

Kommunfullmäktiges sammanträden tillkännages minst en vecka före
sammanträdesdagen på Ystads kommuns digitala anslagstavla. Sammanträdets starttid
meddelas i samband med att kallelsen skickas ut. Sluttiden är när samtliga punkter på
dagordningen är avhandlade och klara.

Som ledamot eller ersättare:

• får du kallelse och sammanträdeshandlingar elektroniskt via Netpublicator
• ser du i kallelsen tid, plats och vilka ärenden som ska behandlas
• bör du, om möjligt, få övriga handlingar samtidigt som kallelsen

Allmänheten kan ta del av föredragningslistan (dagordningen) och de handlingar som är
offentliga. Handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter eller känsliga
personuppgifter publiceras inte på kommunens webbplats.

I kommunfullmäktige får brådskande ärenden, som inte har beretts eller kunnat
kungöras enligt kommunallagens krav, bara behandlas och beslutas om:

• samtliga ledamöter är överens om att ta upp ärendet, och
• samtliga ledamöter är överens om vilket beslut som ska fattas

Denna regel gäller inte valärenden.

Under sammanträdet

Sammanträdet öppnas

Sammanträdet inleds med att ordföranden:

• förklarar sammanträdet öppnat
• hälsar ledamöter, ersättare och övriga närvarande välkomna

Upprop ska ske:

• i början av varje ny sammanträdesdag
• vid fortsatt sammanträde
• när ordföranden bedömer att det behövs

Sekreteraren läser då upp namnen på uppropslistan. Om en ordinarie ledamot inte är på plats, kallas ersättare in och sätter sig på den ordinarie ledamotens plats.

Behandling av ärenden

Som huvudregel gäller i kommunfullmäktige att:

• Allmänhetens frågestund och eventuella revisionsrapporter behandlas först
  därefter behandlas beslutsärenden
• Kommunfullmäktige kan besluta att ändra ordningen för ett eller flera ärenden.

Ett ärende behandlas normalt så här:

1. Ordföranden redovisar förslaget till beslut.
2. Ordföranden lämnar därefter ordet fritt.
3. Ledamöter och tjänstgörande ersättare får då yttra sig i ärendet.

Talarordning

När en ledamot vill yttra sig i ett ärende:

• trycks på knappen ”begär ordet”
• namnet visas då på talarlistan på skärmen i salen
• ordföranden meddelar när det är ledamotens tur att tala

Varje talare ansvarar för att:

• hålla en god och respektfull ton
• följa ordningen i sammanträdet
• hålla sig till ämnet
• anpassa sitt anförande till den tid som anges i kommunfullmäktiges
  arbetsordning

Ordföranden har ett särskilt ansvar för ordningen i talarstolen.

En ledamot får inte avbryta den som har ordet. Om någon uppträder störande och inte
rättar sig efter tillsägelse kan ordföranden visa ut personen.

Under överläggningen har ledamöter rätt att begära replik med anledning av vad en
talare har sagt.

Replikreglerna innebär att:

• replik får bara begäras medan talaren fortfarande har ordet
• repliken ska vara kort,
• repliken ges direkt efter den talare som hade ordet

Efter en replik kan ordföranden ge den ursprungliga talaren möjlighet till kontrareplik.

Debatt och överläggning

Under debatten (överläggningen) i kommunfullmäktige lägger ledamöter ofta fram olika
förslag till beslut. Dessa förslag kallas yrkanden. Det finns flera olika typer av yrkanden,
till exempel förslag om att bifalla, avslå, ändra eller återremittera ett ärende.
När ingen fler begär ordet i ett ärende avslutar ordföranden överläggningen genom att
fråga: ”Är kommunfullmäktige redo att fatta beslut?”

Därefter:

1. går ordföranden igenom vilka yrkanden som har lagts fram
2. kontrollerar att yrkandena har uppfattats korrekt
3. bekräftar genomgången med klubbslag

Efter klubbslaget får inga yrkanden ändras, tas tillbaka eller läggas till, om inte
kommunfullmäktige är helt överens om det.

Beslut

Propositionsordning
När överläggningen är avslutad ska ordföranden lägga fram ett förslag till beslut.
Frågan ska alltid kunna besvaras med ja eller nej.
Kommunfullmäktige måste ta ställning till alla yrkanden och förslag som har lagts under
sammanträdet.

Om det finns tre eller fler yrkanden i ett ärende ska ordföranden:

• klargöra vilka förslag som ställs mot varandra
• ange i vilken ordning förslagen ska prövas (propositionsordning)

Fullmäktige får därefter ta ställning till om propositionsordningen kan godkännas.

Röstförfarande (acklamation)
Vanligen fattas beslut med acklamation. Det innebär att:

• du säger ja till det förslag du stöder
• du är tyst när ordföranden frågar om fullmäktige beslutar enligt ett förslag du inte
  stödjer

Ordföranden lyssnar efter vilket ”ja” som flest ansluter sig till och avgör vilket beslut som
har fått majoritet.

Omröstning (votering)
Om du vill tydliggöra vilket förslag som har stöd av flest ledamöter kan du
begära votering.

Det gör du genom att ropa ”votering” eller trycka på ”voterings”-knappen i appen
Meetings på din läsplatta innan ordföranden bekräftar beslutet med klubbslag.

Vid omröstning används fullmäktiges voteringssystem. På ordförandens uppmaning:

• registrerar du din röst genom att trycka på Ja, Nej eller Avstår

Om du väljer Avstår deltar du inte i beslutet i det aktuella ärendet.
Resultatet visas på skärmen i fullmäktigesalen, där det framgår hur varje ledamot har
röstat.

Reservationer
Du har rätt att reservera dig mot ett beslut för att markera att du inte står bakom det.
För att få reservera dig krävs att:

• du har deltagit i beslutet (inte avstått)

Reservationer ska framgå av protokollet.

En reservation ska:

• anmälas muntligt i samband med beslutet
• vid behov motiveras skriftligt i efterhand

En skriftlig reservation ska lämnas till kommunfullmäktiges sekreterare innan protokollet
justeras.

Juridiskt har den skriftliga reservationen ingen betydelse, den är bara en motivering till
den reservation som angetts i protokollet. Det är reservationen i protokollet som är
juridiskt bindande.

Din tjänstgöring på sammanträdet

Varje ledamot har en bestämd plats i fullmäktigesalen och sitter tillsammans med övriga
ledamöter från samma parti. När du tjänstgör som ersättare sitter du på den plats som tillhör den ledamot du ersätter.

Om du inte kan delta i hela eller delar av ett sammanträde ska du så snart som möjligt:

• anmäla frånvaron till ditt partis kontaktperson i fullmäktigegruppen
• så att rätt ersättare kan kallas in enligt den turordning som gäller

Ersättare:

• tas in i den ordning de blivit valda

Om du avbryter din tjänstgöring under sammanträdet kan du inte komma tillbaka och
börja tjänstgöra igen senare under samma möte. Detta kallas växeltjänstgöring och är
inte tillåtet.

Ett undantag är om du inte får delta i behandlingen av ett visst ärende på grund av jäv.

Efter sammanträdet

Justering av protokoll i kommunfullmäktige

För att beslut som fattats i kommunfullmäktige ska få verkställas måste protokollet från
sammanträdet först justeras.

Vem justerar protokollet?
Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Protokollet ska bland annat visa:

• vilka ärenden som behandlades
• vilka personer som var närvarande
• vilka beslut som fattades

Omedelbar justering
Kommunfullmäktige kan under ett sammanträde besluta att en viss paragraf
ska justeras omedelbart.
Då gäller att:

• paragrafen bör finnas skriftligt innan sammanträdet avslutas
• om det inte är möjligt, ska beslutstexten läsas upp av ordföranden

Om paragrafen har beslutats att justeras omedelbart, men inte hunnit redovisas skriftligt
innan mötet avslutas, får beslutet ändå expedieras direkt. I så fall sker det
på fullmäktiges sekreterare ansvar.

Justerarna ska granska och intyga att uppgifterna från sammanträdet stämmer.

När ska protokollet justeras?

• Protokollet ska normalt justeras inom två veckor efter sammanträdet.
• Paragrafer som justerats omedelbart på sammanträdet omfattas inte av denna
  tidsfrist, då de redan anses justerade.

Justerarna ska:

• läsa igenom protokollet
• kontrollera innehållet
• intyga att uppgifterna stämmer med sammanträdet

Anslag på digital anslagstavla

Senast andra dagen efter att protokollet har justerats ska detta tillkännages på Ystads
kommuns digitala anslagstavla på kommunens webbplats.

Anslaget (anslagsbeviset) ska visa:

• vilken nämnd/församling protokollet gäller
• vilken dag protokollet justerades
• från vilken dag anslaget gäller

Anslaget ska sitta uppe i tre veckor. Under den tiden kan beslut överklagas.
Om inget överklagande kommer in vinner besluten laga kraft efter tre veckor.

Beslut får normalt verkställas så snart protokollet justerats, om inte särskilda skäl talar
emot det (till exempel om beslutet kan komma att stoppas genom överklagande).

Utskick av protokoll

När protokollet har justerats:

• skickas protokollsutdrag till berörda nämnder, bolagsstyrelser, andra organ och
  personer som direkt berörs av besluten
• utdrag ur protokollet undertecknas av fullmäktiges sekreterare eller annan
  person vid fullmäktiges sekretariat

Detta säkerställer att berörda parter får ta del av besluten och kan genomföra de
åtgärder som krävs.

Jävsregler för fullmäktige

Regler om jäv ska motverka tvivel om opartiskhet i kommunens beslut.

1. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering.
2. De riktar sig till alla som på något sätt kan påverka utgången i ett ärende.

Det innebär att reglerna gäller:

• beslutande politiker
  
• den som tagit fram förslag till beslut, även om personen inte deltar vid den
  slutliga handläggningen

Som ledamot eller ersättare ska du alltid vara uppmärksam på om du kan vara jävig i ett ärende. Jäv betyder att din opartiskhet kan ifrågasättas, till exempel om du eller någon närstående kan vinna eller förlora på beslutet.

Syftet med jävsbestämmelserna är att:

• säkerställa att beslut fattas sakligt och opartiskt
• upprätthålla allmänhetens förtroende för de förtroendevalda och för kommunen.

Ansvar att anmäla jäv

När det är dags för fullmäktige att behandla ärendet ska du:

1. Anmäl jäv innan ärendet börjar behandlas.
2. Ordföranden och sekreteraren antecknar i protokollet vem som har anmält jäv.
   
3. När ärendet är klart kallas du tillbaka och tjänstgör igen vid nästa ärende.

Du deltar då varken i överläggning eller beslut i det aktuella ärendet.

Jävssituationer är inte alltid tydliga. Vid minsta tvekan är det klokt att följa en försiktighetsprincip – hellre anmäla jäv en gång för mycket än en gång för lite. Om en ledamot riskerar att framstå som partisk, eller misstänkas sätta egna eller närståendes intressen före kommunens, bör ledamoten avstå från att delta i ärendet.

Även andra ledamöter eller ersättare kan påpeka att de anser att jäv kan föreligga för en
viss person. Om den utpekade inte delar den bedömningen ska kommunfullmäktige
besluta om jäv föreligger eller inte.

När är det jäv i kommunfullmäktige?

Enligt kommunallagen får du inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen
rör:

• dig själv
• din make/maka eller sambo
• dina föräldrar
• dina barn
• dina syskon
• annan närstående

Med ”personligen rör dig” menas främst ärenden som gäller dig som individ, inte som
del av en större grupp.

Exempel:

• Beslut om arvoden för samtliga förtroendevalda gäller ett större kollektiv – det
  innebär normalt inte jäv.
• Ett ärende där du eller dina närstående har ett tydligt ekonomiskt eller annat starkt personligt intresse av beslutets utgång kan innebära jäv.

Du är inte jävig vid deltagande i val i fullmäktige även om det föreslås att du ska väljas till ett uppdrag.

Vad ska du göra om du är jävig?

Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet.

Handläggning omfattar både:

• överläggningen (debatt och diskussion)
• själva beslutet
  

En jävig ledamot får alltså inte:

• yttra sig i ärendet
• delta i beslutet
  

Deltar du i ett öppet sammanträde eller distansmöte får du stanna kvar som
åhörare, men inte:

• ta ordet
• lägga förslag
• delta i omröstning

I praktiken innebär det att du ska lämna handläggningen av ärendet (till exempel lämna
salen eller tydligt markera att du inte deltar) under den tid ärendet behandlas.

Konsekvenser om jäv inte hanteras

Om ett beslut överklagas och domstol kommer fram till att:

• jäv har funnits, och att
• jävet kan ha påverkat beslutet

Då kan beslutet upphävas. Beslutet får då inte verkställas och kommunfullmäktige
måste fatta ett nytt beslut i ärendet.

Exempel på vanliga jävssituationer

Nedan följer exempel där det ofta finns skäl att anmäla jäv, utifrån
försiktighetsprincipen:

• Ärenden om tomträttsavgifter eller pris vid friköp, när du själv eller en nära
  släkting äger tomträtt som berörs av beslutet.
• När en områdesplan antas och beslutet har väsentlig betydelse för värdet på
  mark som du äger.
• Beslut om nedsättning av vatten- och avloppsavgift i ett område där du själv äger
  en fastighet.

I sådana fall finns det ofta ett tydligt personligt eller ekonomiskt intresse. Då är det som
regel bäst att anmäla jäv och inte delta i handläggningen av ärendet.

Kommunfullmäktiges ansvarsprövning

Kommunfullmäktige prövar varje år om kommunstyrelsen, nämnder och styrelser har
tagit sitt ansvar på ett godtagbart sätt.

Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige senast i juni året efter verksamhetsåret
besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte.

Vem ansvarar inför kommunfullmäktige?

Nämnder och styrelser i Ystads kommun ansvarar inför kommunfullmäktige för att:

• genomföra kommunfullmäktiges mål och beslut
• följa lagar, föreskrifter och andra styrande dokument

När kommunen styr genom mål, har fri nämndorganisation och använder externa
utförare ökar behovet av:

• kontroll
• uppföljning
• granskning

Detta för att kommunfullmäktige ska kunna utkräva ansvar.

Revisorernas granskning är grunden för kommunfullmäktiges ansvarsprövning.

Varför är ansvarsprövning viktig?

Ansvarsutkrävande och granskning är viktiga delar av:

• den kommunala självstyrelsen
• den lokala demokratin

De bidrar till:

• legitimitet och förtroende hos Ystads invånare
• tydlig styrning och ökad säkerhet i kommunens verksamheter

Det ska vara möjligt för kommuninvånare att få veta:

• vilka beslut som fattas
• vad som genomförs
• vilka resultat och effekter som uppnås
• vem eller vilka som är ansvariga

Revisionsberättelsen – underlag för beslut

Kommunfullmäktiges formella underlag vid ansvarsprövningen är revisionsberättelsen.
I revisionsberättelsen:

• redovisar revisorerna resultatet av sin granskning
• uttalar de om ansvarsfrihet tillstyrks eller avstyrks
• kan de lämna anmärkningar och motivera dessa