Karin Persson

Karin Persson

”Flora Delphica”, trägravyr (1956)

”Tempellund Olympia”, trägravyr (1957)

”Vildvuxet vid spången”, trägravyr (1962)

Karin_Persson_3_Monokrom  Karin_Persson_5_Monokrom

 

En liten lavendelblomma

en blond humla

och vallmor i all oändlighet

Plötsligt ljusnar himlen

denna stund älskar vi bortom alla tankar

”Panorama” av Oktay Rifat ur samlingen ”Det som blåser genom kvarteret” (Ellerströms förlag, 2013)

 

I Karin Perssons trägravyrer återfinns stunden, den som beskrivs i dikten – förnimmelsen av något större, kanske högre. I tistlar och kronblad, i pinjetallarnas mjuka rörelser och i vattenspegelns reflektioner. Perssons tekniska skicklighet upphör aldrig att fascinera. De ser så enkla ut, linjerna, men är resultatet av många timmars arbete. I hennes senare verk upp till 100 arbetstimmar per gravyr. I ett par arbetsböcker som återfinns i Ystads konstmuseums samling har Persson bokfört tidsåtgången för varje verk liksom upplaga, pris och köpare.

Karin Persson (1891-1971) föddes i Vemmenhög och bosatte sig senare i Ystad efter många år i Stockholm. Hon utbildade sig till trädgårdsmästare men ändrade riktning och läste till teckningslärare vid Tekniska skolan (senare Konstfack) och kom att arbeta som bildlärare under flera år vid läroverket Lyceum för flickor. Trägravyr var den teknik som blev hennes kännetecken från 1940-talet och framåt. Bilderna består mestadels av växtlighet men även arkitektur och skånska landskap samt motiv från resor till Italien och Grekland.

Trägravyr (xylografi) är en högtrycksmetod där ändträet av ett hårt träslag används. Motivet ristas in med sticklar. Den upphöjda ytan färgas in och trycks på papper. De ofärgade ”vita” linjerna är de ytor som ristats med stickeln. Persson har använt sig av rispapper. När upplagan av ett motiv är färdigtryckt ristas ett kryss i stocken så att inte fler upplagor kan tryckas.

Ystads konstmuseum mottog en donation av släktningar till Karin Persson 1998. I samlingen finns även hennes verktyg och trästockar.

 

Text: Anna Norberg

Publicerad 2022-08-24, Uppdaterad 2024-03-06