VAKNA!
VÄCKARKLOCKAN RINGER!
• 1838 fick kvinnor i en liten bit av Australien (Pitcairn) rösträtt.
• 1867 fick 1 kvinna rösta i Storbrittannien.
• Officiellt först var Nya Zeeland 1893, då fick alla rösta.
• Australien 1902 (obs, dock inte alla, inte aboriginer).
• Finland 1906.
• Sen kom: Norge, Danmark 1915.
• Och så Sverige 1919.
• Efter det följde de övriga europeiska länderna, bl a Italien 1946 (kvalificerade; mäktiga, rika och ogifta kvinnor, redan 1925).
• Sist ut var Lichtenstein 1984.
Hur gick det sen...?
Till antalet är rösträttsrörelsen en av världens största någonsin. Det är en av utgångspunkterna i Väckarklocka. Den andra är rösträttskämpen Elin Wägners liv, val och strider, hennes drivkraft men även hennes besvikelse över att krig fortsatte att rasa. Hennes ord och röst har varit vägledning också för det fysiska uttrycket i pjäsen. Kvinnors kraftuttryck. Djurisk instinkt. Det blir en kraft i sig när det djuriska beteendet används för att skildra en stark kvinna.
Att fånga 100 år av kvinnohistoria på två timmar och tio minuter kan te sig omöjligt. Men i föreställningen Väckarklocka blir det möjligt när Elin Wägner kommer på besök från tidigt 1900-tal till dagens Sverige och träffar fantastiska människor runt om i landet. Allt från pensionärspar och byalag i Ystad till ungdomsförbund och kvinnor som flytt från krig.
Pjäsen har formats till ett muntert firande av vunna kamper och en sorgesam insikt över allt som ännu finns kvar att kämpa för.
Vad är din väckarklocka? Dina ringsignaler? Vad är glädje? Sorg?
VÄCKARKLOCKA, JUBILEUMSVERSIONEN 22 mars kl 19.00 på Ystads Teater.
Kom till caféet redan kl 17.30 och prata med BODIL JÖNSSON, professor emerita och författaren till boken Tio tankar om tid, och hör vad hon har att säga om detta. År 2000 blev hon utsedd till Årets väckarklocka* och 2013 fick hon Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj av självaste kungen.
* Årets väckarklocka är ett litteraturpris som utdelas av Elin Wägner-sällskapet sedan 1993 till enskild eller organisation som arbetar i Elin Wägners anda.