Backa barnet växer vidare – från lokal arbetsmodell till nationell förebild

På nationella Backa barnet-dagen den 24 september riktar vi blickarna framåt. Sedan starten i Ystad har Backa barnet vuxit till en arbetsmodell som idag används i 19 kommuner. Samtidigt fortsätter utvecklingsarbetet och vårt fokus är ännu bättre stöd till fler barn och unga, certifiering för föreningar, mer kunskapsstöd till verksamheter – och inte minst ambitionen om att Backa barnet ska bli en nationell modell för tidiga samordnade insatser.

När Backa barnet tog form i Ystad 2018 var utgångspunkten att barn, unga och familjer ska få rätt stöd i rätt tid. Genom att samla olika aktörer kring barnets behov blir det enklare att skapa tidiga och samordnade insatser över verksamhetsgränserna.

Sedan dess har arbetsmodellen fått spridning långt utanför kommungränsen. Idag används Backa barnet i 19 kommuner runt om i landet, tillsammans med deras respektive hälso- och sjukvård och lokalpolisområden.

Från etablering till vidareutveckling

Efter flera års arbete handlar utvecklingen mycket om att förbättra och fördjupa arbetet med modellen.

– Ett viktigt fokusområde är att se till att barn och unga med funktionsvariation också får ett likvärdigt stöd inom ramen för Backa barnet. Här arbetar vi tillsammans med bland annat LSS-verksamheter, anpassad grundskola och habiliteringsmottagningen för barn och unga för att utveckla metoder och arbetssätt som möter dessa barns behov, säger Caroline Ekstrand, verksamhetsutvecklare på social- och omsorgsförvaltningen.

Parallellt finns det behov av att ta fram gemensamt kunskapsstöd och vägledningar för hur ny lagstiftning och nya regler som påverkar barn och unga ska implementeras. Alla kommuner har olika förutsättningar, men risken finns att varje kommun själv tolkar tillämpningen, när det egentligen skulle gå att hitta en enhetlig tillämpning över landet.

Nästa steg – Backa barnet i föreningslivet

Erik Schön, fritidsutvecklare på kultur- och fritidsförvaltningen berättar om en annan satsning som nu tar form – Backa barnet-certifierade föreningar:

– Vår tanke är att kunna ge föreningsledare konkreta verktyg och kunskap för att upptäcka behov, stötta barn och unga och veta hur de ska agera när de känner oro för ett barn. Arbetet bygger vidare på det stöd som redan finns inom föreningslivet, men anpassas till Backa barnets arbetssätt och perspektiv, säger Erik.

Målet är att göra det enklare för ideella ledare att vara en del av det gemensamma arbetet för barn och ungas trygghet och utveckling.

Vi vill veta vilken skillnad Backa barnet faktiskt gör

Hittills har de första årens uppföljning främst fokuserat på statistik, till exempel antal startade barnteam, deltagande aktörer och hur material och metoder används. Carolina Palm, kvalitetsstrateg på kommunledningsförvaltningen berättar om nästa steg:

– Framöver kommer uppföljningen i större utsträckning fånga upplevelser och faktiska effekter för både barn och vårdnadshavare. I det lite längre perspektivet är det viktigaste för oss att ta reda på om familjerna upplever att de fått det stöd som utlovats, om samarbetet fungerat och om insatserna faktiskt lett till en positiv förändring. Ytterst handlar det om barnens egna erfarenheter. Blev jag lyssnad på? Fick jag det stöd jag behövde? Mår jag bättre idag? Det är frågor som ska hjälpa till att avgöra om arbetet når hela vägen fram, säger hon.

Intresset växer nationellt

Under året har Backa barnet också uppmärksammats i nationella sammanhang. Modellen har lyfts i samtal om hur Sverige kan stärka arbetet med tidiga och samordnade insatser för barn och unga, och frågan om behovet av gemensamma nationella arbetssätt diskuteras allt oftare.

Samtidigt handlar framgången ytterst om något annat än styrdokument och organisation – att samverkan fungerar när människor väljer att göra den tillsammans.

• Mer information på Backa barnets webbplats