Biologisk behandling

Rötning och kompostering (biologisk behandling) av avfall ökar. Det ger användbara restprodukter. Rötning ger också energi i form av biogas. För matavfall finns miljömål om att öka den biologiska behandlingen. Även om det sammantaget är en fördel att återvinna avfallet, kan kompostering och rötning påverka miljön negativt. Därför har man tagit fram vägledning med skyddsåtgärder för biologisk behandling för att minska miljöpåverkan. 

Avfallet omvandlas till näring och energi

Vid biologisk behandling bryts lättnedbrytbart organiskt avfall som matavfall ned med hjälp av mikroorganismer. Rötning av avfall sker under syrefria förhållanden och ger biogas och rötrest.

Kompostering kräver däremot syre och ombildar avfallet till kompost, koldioxid och vatten. Komposten och rötresten kan användas som gödsel, jordprodukter och jordförbättringsmedel. På så sätt återförs växtnäring och humus till odlingsmarken. Biogasen kan användas för energiproduktion eller uppgraderas till fordonsbränsle.

Biologisk behandling ökar

I delmålet om avfall under miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” finns mål om att öka återvinningen av matavfall genom biologisk behandling. Styrmedel för ökad återvinning är deponeringsskatt, deponeringsförbud för organiskt avfall och investeringsstöd för klimatåtgärder som har gått till rötningsanläggningar.

Under 2006 behandlades drygt 10% av hushållsavfallet genom biologisk behandling, vilket motsvarar 470 000 ton avfall. Av denna mängd utgjordes 135 000 ton av matavfall och resterande del av park- och trädgårdsavfall.

År 2008 hade 133 kommuner mer eller mindre utbyggda system för insamling av matavfall. Ytterligare knappt 90 kommuner har planer på att införa system för källsortering av matavfall. 

Miljöproblem vid biologisk behandling

Miljöproblem som kan uppstå i samband med biologisk behandling är utsläpp till luft av metan och lustgas som båda har en klimatpåverkande effekt, samt utsläpp av ammoniak som kan bidra både till övergödning och till försurning. Lakvattnet från främst kompostering innehåller organiskt material och närsalter och kan vid utsläpp ge upphov till övergödning och luktproblem. 

Allmänna råd och en handbok om rötning och kompostering

För att minska miljöpåverkan vid rötning och kompostering har Naturvårdsverket tagit fram allmänna råd och en handbok. Råden utgår från 2 kapitlet 3 § miljöbalken. De omfattar mellanlagring, rötning och kompostering av främst matavfall och livsmedelsrelaterat avfall men även i viss mån avloppsslam, naturgödsel samt park- och trädgårdsavfall. 

Frivilligt åtagande för utsläppsminskning

För att kontrollera utsläppen från biogasanläggningar och anläggningar som uppgraderar biogas till fordonsbränsle, har Avfall Sverige föreslagit att anläggningarna vart tredje år bör inventera eventuella metanutsläpp. För de utsläpp som inte kan åtgärdas direkt ska anläggningarna ta fram en plan för ytterligare åtgärder. Drygt 30 biogas- och uppgraderingsanläggningar har anslutit sig till det frivilliga åtgandet. 

Kvalitetssäkring av slutprodukten

Anläggningar som producerar kompost eller biogödsel kan kvalitetssäkra sin produkt genom certifiering. Sveriges provnings- och forskningsinstitut har fastställt certifieringsregler för kompost och rötrest. Certifieringen ställer krav på hela hanteringskedjan från inkommande avfall till användning. I början av 2008 hade åtta biogasanläggningar och tre komposteringsanläggningar fått certifikat.