Visselblåsar­funktion

Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Visselblåsarlagen gäller även vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som utgörs av ett handlande eller en underlåtenhet;

1. som strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten eller
2. strider mot lag eller andra föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv,
3. eller som motverkar målet eller syftet med bestämmelserna i en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv.

Vad är ett arbetsrelaterat sammanhang?

Med arbetsrelaterat sammanhang avses en persons nuvarande eller tidigare arbete i privat eller offentlig verksamhet, i vilken personen kan eller har kunnat förvärva information om missförhållanden och utsättas för repressalier om informationen rapporteras.

Visselblåsarlagen gäller inte vid rapportering utanför ett arbetsrelaterat sammanhang, t.ex. rapportering av information som någon har fått del av i egenskap av kund, klient, patient eller elev.

Vad betyder allmänintresse?

Visselblåsarlagen omfattar rapportering av missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Det finns normalt sett inte ett allmänintresse av att missförhållanden kommer fram om inte missförhållandena är allvarliga.

För att det ska anses finnas ett allmänintresse krävs också att missförhållandena angår en krets av personer som kan betecknas som allmänheten.

Visselblåsarlagen är således normalt inte tillämplig när det gäller rapportering av sådant som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Det kan dock i särskilda fall finnas ett allmänintresse av att frågor som endast rör den rapporterande personen kommer fram, t.ex. om personen arbetar under slavliknande förhållanden eller att en arbetsgivare systematiskt bryter mot gällande regelverk när det gäller den enskilda personen.

Det kan också vara så att ett missförhållande som rör ett avtal eller en annan rättshandling och som endast angår avtalsparterna eller de som vidtar rättshandlingen, ändå påverkar allmänheten, t.ex. om det rör sig om korrupta handlingar.

Utöver att missförhållandena ska angå en krets som kan betecknas som allmänheten krävs att allmänheten har ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram.

Allmän nyfikenhet är inte ett sådant intresse. Den omständighet att en verksamhet rent allmänt tilldrar sig allmänhetens intresse innebär inte att missförhållanden i verksamheten regelmässigt ska anses vara av allmänintresse. Däremot finns som regel ett legitimt intresse av att missförhållanden som påverkar allmänheten negativt kommer fram och därmed kan avhjälpas. Allmänheten kan också ha ett legitimt intresse av att bli upplyst om missförhållandena för att kunna vidta åtgärder för att skydda sig.

Ju mer frekventa och systematiska missförhållandena är, desto större är samhällsintresset av att missförhållandena avhjälps eller avbryts.

Sammanfattning

Ett visselblåsarärende är alltså en rapportering som:

• Innefattar missförhållandena som framkommit i ett arbetsrelaterat sammanhang
• Det ska finnas ett allmänintresse av att missförhållandena man rapporterar om kommer fram
  - Ett allmänintresse kräver oftast att missförhållandet är allvarligt
  - Missförhållandet ska angå en krets av personer som betecknas som allmänheten
  - Allmänheten ska ha ett legitimt intresse av att informationen om missförhållandena kommer fram

Vem omfattas av bestämmelserna (vem kan ”visselblåsa” enligt den nya lagen)?

Den som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar den och som tillhör någon eller några av följande personkategorier:

a) arbetstagare,

b) personer som gör en förfrågan om eller söker arbete,

c) personer som söker eller utför volontärarbete,

d) personer som söker eller fullgör praktik,

e) personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning,

f) egenföretagare som söker eller utför uppdrag,

g) personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan,

h) aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma i aktiebolaget, eller

i) personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten

Vilket skydd har visselblåsaren?

Ansvarsfrihet

Av Visselblåsarlagen framgår att en rapporterande person inte får göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att personen vid rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet. Vissa undantag finns från denna rätt. Ansvarsfriheten medger inte en rätt att lämna ut sekretessbelagda handlingar.

Skydd mot repressalier

Av Visselblåsarlagen framgår vidare att en verksamhetsutövare inte får hindra eller försöka hindra rapportering, eller, på grund av rapportering, vidta repressalier mot;

a) en rapporterande person,

b) någon hos verksamhetsutövaren som bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, såsom en förtroendevald eller ett skyddsombud,

c) någon hos verksamhetsutövaren som har koppling till den rapporterande personen, såsom en anhörig eller kollega, eller

d) en juridisk person som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till.

En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd i fråga om rapportering. Verksamhetsutövaren får inte heller hindra eller försöka hindra sådant samråd.

Om en verksamhetsutövare bryter mot någon av dessa bestämmelser kan denne bli skadeståndsskyldig.

Verksamhetsutövaren har bevisbördan för att denne inte brutit mot bestämmelserna om repressalieförbud.

Sammanfattning

Visselblåsarens skydd består av;

• Möjlighet till ansvarsfrihet för att ha åsidosatt tystnadsplikt vid rapportering
• Repressalieförbud för verksamhetsutövaren.
  - Skadestånd för verksamhetsutövaren.
  - Bevisbördan ligger på verksamhetsutövaren.

I vilken ordning ska rapporteringen ske?

Skydd fås av Visselblåsarlagen oavsett om rapportering sker via interna eller externa rapporteringskanaler och behöver inte ske i en viss ordning. När det däremot gäller skydd vid offentliggörande krävs att man först, åtminstone, rapporterat externt först.

Observera att offentliggörande alltid kan göras i enlighet med bestämmelserna i de svenska grundlagarna tryckfrihetsförordningen (1949:105) och yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469).

Visselblåsarlagen inskränker inte grundlagsskyddets bestämmelser.

Meddelarfriheten innebär att det strå envar fritt att, med endast de undantag som anges i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, meddela uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i ett grundlagsskyddat medium. Uppgifterna måste dock vara avsedda för offentliggörande i ett grundlagsskyddat medium och lämnas till en sådan mottagare som anges i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Anskaffarfriheten innebär att envar har rätt att, om inte annat följer av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, anskaffa uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för att offentliggöra dem i ett grundlagsskyddat medium eller för att lämna ett meddelande enligt bestämmelserna om meddelarfrihet.

Den som lämnar uppgift för offentliggörande har rätt att vara anonym och de som tar del i tillkomsten, utgivningen eller spridningen av en framställning som införts eller varit avsedd att införas i ett medium som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen har tystnadsplikt beträffande nyssnämnda personers identitet.

Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra allmänna organ inte får forska efter den anonyme författaren eller upphovsmannen eller vem som utgett eller avsett att utge en framställning i tryckt skrift, vem som lämnat uppgift för publicering eller vem som tillhandahållit framställning för publicering.

Repressalieförbudet innebär att myndigheter och myndighetspersonal inte har rätt att vidta några för en enskild negativa åtgärder på grund av hans eller hennes bruk av meddelarfriheten.

Sammanfattning

Meddelarskyddet består av sex delar;

• Meddelarfrihet
• Anskaffarfrihet
• Rätten till anonymitet

Dessa tre rättigheter åtföljs av bestämmelser om motsvarande skydd för dessa rättigheter:

• Tystnadsplikt (källskydd)
• Efterforskningsförbud
• Repressalieförbud