Mål- och budgetprocess

I februari påbörjas budgetarbetet för kommande år. Kommunfullmäktige fastställer den slutliga budgeten i november.

Budget

Budgeten är det mest styrande dokumentet i kommunen

Varje år ska kommunfullmäktige besluta om en budget för kommande kalenderår, samt en plan för de kommande tre åren. Beslutet tas av fullmäktige i november, vilket har två huvudsakliga fördelar. Det ger möjlighet att basera budgeten på mer aktuella ekonomiska underlag, vilket är särskilt viktigt i nuvarande osäkra ekonomiska läge. Dessutom kan hänsyn tas till statens budgetproposition som presenteras i september, vilken ofta innehåller beslut som påverkar kommunens ekonomi.
Valår ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige.

Budgeten ska innehålla skattesats samt finansiella mål och verksamhetsmål med inriktning på god ekonomisk hushållning. Av budgeten/planen ska det också framgå hur verksamheterna ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Av budgeten ska nämndernas ekonomiska ramar framgå.

Utifrån de förutsättningar som kommunfullmäktiges budgetbeslut innebär för nämnderna i form av budgetramar och övergripande mål, ska respektive nämnd besluta om en internbudget. Denna ska även innehålla nämndsmål kopplade till de övergripande målen.

Mål- och budgetprocess

1. Trend- och omvärldsanalys

Syftet med trend- och omvärldsanalysen är att hela kommunkoncernen får en gemensam aktuell bild av omvärldens påverkan och vilka möjligheter och utmaningar som finns i de identifierade trenderna. Utifrån detta kan verksamheterna, på egen hand, omsätta de spaningar och signaler som analysen lyfter i den egna planeringen.

Läs Trend- och omvärldsanalys för Ystads kommunkoncern 2025 här Pdf, 958 kB.

2. Fastställande av budgetanvisningar i februari

På kommunstyrelsen i februari fastställs kommunövergripande budgetanvisningar för budgetarbetet. Av dessa anvisningar framgår;

  • beskrivning av budgetprocessen med tidplan för budgetarbetet
  • övergripande mål utifrån politiska prioriteringar
  • gemensamma planeringsförutsättningar med utgångspunkt från omvärldsanalys, bland annat SKR:s bedömningar av det ekonomiska läget
  • de ekonomiska förutsättningarna för såväl driftbudget som investeringsbudget

3. Året som varit, är och åren som kommer - Resultat- och planeringsdag

Denna dag presenteras och förs dialog utifrån det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet för föregående år och aktuella omvärldstrender. Det finns också möjlighet till fördjupning i områden och indikatorer som är relevanta för den gemensamma planeringen framåt.

4. Nämndernas budgetskrivelser i maj-juni

Nämndernas budgetskrivelser ska fokusera på att presentera verksamheternas nuläge, utmaningar och förutsättningar. Till skillnad från tidigare ska nämnderna inte längre inkludera specifika förslag på äskningar eller anpassningar, varken gällande driftsbudget eller investeringar. Istället flyttas dessa strategiska diskussioner till budgetdialogerna, där ett helhetsperspektiv kan säkerställas.

I bilagan till budgetmaterialet finns fortfarande möjlighet för förvaltningarna att lämna driftäskanden i prioriteringsordning. Dessa behandlas inte politiskt i nämnd, men kan utgöra underlag till diskussion under budgetdialogerna.

5. Budgetdialoger i juni

Kommunen inför en förnyelse av budgetprocessen för att skapa en mer dynamisk och inkluderande hantering av ekonomiska prioriteringar. Budgetdialogerna utgör navet i denna process och skapar en arena där tjänstemannaorganisationen och de politiska partiblocken möts för konstruktiva diskussioner. Genom dessa dialoger kan alla parter gemensamt utvärdera och prioritera både utvecklingssatsningar och nödvändiga ekonomiska anpassningar. Detta arbetssätt främjar en mer nyanserad och välgrundad budgetprocess.

Den nya processen syftar till att förbättra både kvaliteten i beslutsunderlagen och effektiviteten i budgetarbetet genom att skapa tydligare struktur och mer ändamålsenliga former för dialog mellan kommunens olika aktörer.

6. Politisk beredning av budgetförslag i juni-september

Under denna period utarbetar de politiska grupperna sina budgetförslag med prioritering av tillgängliga medel mellan de olika nämnderna/verksamheterna för kommande period.

För att ge tillräckligt utrymme för grundliga överläggningar har kommunens budgetberedning avsatt mötestillfälle. Särskilt viktig är den planerade sessionen under september, vilken ger möjlighet till fördjupad genomgång och diskussion av eventuellt förändrad budgetförutsättning (ex skatteunderlagsprognos). Detta upplägg säkerställer att alla aspekter av budgeten kan behandlas med den noggrannhet som krävs.

8. Kommunstyrelse i oktober

Ekonomiavdelningen sammanställer de olika budgetförslagen inför kommunstyrelsens behandling i oktober. Majoritetens budgetförslag MBL-förhandlas efter kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet och innan kommunstyrelsens sammanträde. Kommunstyrelsens beslut innehåller förslag till vilken skattesats som ska gälla för kommande år.

9. Kommunfullmäktige i november

I november beslutar kommunfullmäktige kring budget, flerårsplan och skattesats. Nämndernas ramar beslutas utifrån övergripande sammanställningar kring verksamhetsmått, verksamhetsförändringar och uppdrag. Valår måste budgeten antas av nyvalt fullmäktige.

10. Fastställande av förvaltningarnas internbudgetar i december

Senast i december ska nämnderna besluta om sina respektive internbudgetar.

Nämndernas internbudgetar ska innehålla en fördelning av tilldelade ramar på respektive verksamhet. Nämnderna ska även besluta om nämndsmål kopplade till kommunfullmäktiges övergripande mål.

Budget i de kommunala bolagen

Bolagen lämnar in en preliminär budget till Ytornet i april månad. Utifrån denna beslutar Ytornet om avkastningskrav och koncernbidrag under maj/juni. Den definitiva budgeten ska behandlas i respektive bolagsstyrelse senast i december och återredovisas till Ytornet i februari aktuellt budgetår.