Nedskräpning

Det tar ungefär 1–5 år för en slängd cigarettfimp att sönderdelas till mikroplast. Fimpens filter innehåller en sorts plast som sönderdelas till mikroplast. Mikroplast kan ta 100 år innan den försvinner, om den ens gör det.

Snus

Snus utgörs av organiskt material och är biologiskt nedbrytbart, men innehåller även gifter och efterlämnar restprodukter i form av exempelvis tungmetallen kadmium.

För den påse som omsluter snuset finns inga studier på hur det bryts ned. Materialet i påsen är i princip samma som i tepåsar och består i huvudsak av cellulosafibrer. Fibrerna hålls ihop av ett bindemedel som innehåller en liten mängd plast. Därför är påsarna inte helt biologiskt nedbrytbara.

Tuggummi

Det tar ungefär 20–25 år för ett tuggummi att sönderdelas och för ögat brytas ned. Tuggummi tillhör även en av de svåraste och kostsammaste typerna av skräp att städa bort, då det lämnar fläckar efter sig och den kladdiga konsistensen gör att de kan fastna. Tuggummi är tillverkat av syntetiskt gummi, latex eller vax samt elastomerer som ger materialet gummiegenskaper och gör det resistent.

Papperspåse

Det tar ungefär 1 månad för en papperspåse att brytas ned.

Plastpåse

Det tar ungefär 10–20 år för plastpåsar att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratals år innan de bryts ner, om de ens gör det.

Aluminiumburk

Nedbrytningstiden för metall i form av aluminiumburkar är 200–500 år. Genom en korrosionsprocess bryts metallen långsamt ned i naturen.

Glas

Glas är ett så pass beständigt material att den ungefärliga uppskattningen av dess nedbrytningstid är 1 miljon år.

Ballong i latex

I dagsläget finns det väldigt få vetenskapliga studier kring nedbrytningstider för latexballonger, men enligt de studier som undersökt latexballongernas uppehållstid i naturen fanns det synliga ballongrester kvar i uppemot 5 år på platser där de hamnat som skräp. Dock tar det hundratals år för en ballong att brytas ned, om den ens gör det.

Skräp i form av latex kommer ofta från stora ballongsläpp, där ballongföretag marknadsför ballongerna som biologiskt nedbrytbara. Nedbrytningstiden jämförs ofta med ett eklövs nedbrytningstid på 6 månader. Faktum är att eklöv kan vara mer beständiga än så och dess nedbrytning kan ta upp emot fyra år och på så sätt kan informationen om biologiskt nedbrytbara ballonger bli missvisande.

Forskning visar att naturligt framställt latexgummi, trots sitt naturliga ursprung, inte bryts ned tillräckligt snabbt för att undvika exempelvis marina djurs intag och efterföljande skador på deras matsmältningssystem.

Ett annat dilemma är de tillsatsämnen som måste till även vid tillverkning av ballonger gjorda av naturligt framställd latex. Det kan handla om härdningsmedel, acceleratorer, olja, färgämnen och alkohol som i vissa fall kan förlänga latexens nedbrytningsprocess i naturen.

Äppelskrutt, bananskal och apelsinskal

Den ungefärliga nedbrytningstiden för organiskt material såsom äppelskrutt, bananskal och apelsinskal är 1 månad.

• Fimpar är det vanligaste skräpet i våra städer – i de större tätorterna står de för 65 % av allt skräp och snus för 14 %. Totalt står det tobaksrelaterade skräpet för närmare 80 % av skräpet i de större tätorterna. Även i mindre tätorter och förorter dominerar fimpen som skräp – 50 % av skräpet är fimpar.
• Det finns även mycket förpackningar från godis, snacks och glass, men även krossat glas, mat- och dryckesförpackningar samt muggar.
• I parker står fimparna för 43 % av skräpet. På andra plats kommer plast, som står för nästan en tredjedel av skräpet. På tredje plats kommer papper och kartongskräp.

Vanligaste skräpet i naturen

Varje år hamnar stora mängder skräp i den svenska naturen. Plastpåsar, våtservetter och engångsförpackningar är det vanligaste skräpet som lämnas kvar efter ett besök i naturen.

Vanligaste skräpet i havet

Plast är det vanligaste skräpet i havet och det mesta har färdats dit från land. Man uppskattar att det finns 150 miljoner ton plast i haven idag och att det tillförs 5–13 miljoner ton per år. Forskare varnar för att det kommer att finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.