Vi som arbetar inom skolan är skyldiga att ge elever inflytande. Det finns beskrivet i både skollag och läroplan. Forskning visar att elever känner ökad glädje och tillfredsställelse när de görs delaktiga i undervisningen och att deras motivation för att lära sig ökar vilket leder till bättre resultat för eleverna. Elevdelaktighet och elevinflytande ska vara en naturlig och återkommande del av skolan och undervisningen.
För att tydliggöra vad elevdelaktighet och elevinflytande handlar om delar skolverket och forskning in området i tre delar:
1. Informellt inflytande: Sånt som sker i klassrummet exempelvis kooperativt lärande, elevdelaktighet i planeringar, genomförande och utvärderingar, arbetsformer och redovisningsmetoder.
2. Reellt inflytande: Sådant som står i skollagen och FN:s barnkonvention. Demokratiperspektivet i skolan och i samhället.
3. Formellt inflytande: Delaktighet genom exempelvis klassråd, elevråd och ungdomsfullmäktige.
Utifrån svaren kunde jag se att flera pedagoger och klasser arbetade redan med elevdelaktighet på flera sätt och att vi var längre komna när det gällde vissa delar. Exempelvis hade eleverna stort inflytande över redovisningsmetoder, utvärderingar och flera klasser hade regelbundna klassråd. Jag kunde också identifiera ett par områden att arbeta vidare med och utveckla, detta läsåret valde jag följande:
Skapa större elevdelaktighet i undervisningens olika delar, planering, genomförande och utvärdering.
Arbeta mer med kooperativt lärande.
Utforma en gemensam dagordning för våra klassråd.
Få igång regelbundna och meningsfulla elevråd.
Då skolorna har ett mycket välfungerande kollegialt arbete där vi använder oss av exempelvis lärande samtal som modell sker mycket av utvecklingsarbetet kollegialt med ledning av skolornas förstelärare, processledare i ett samarbete med övriga pedagoger.
Jag har snart arbetat med området i ett år och vi har hunnit med ett par av utvecklingsområdena men har några kvar att arbeta med under våren 2019.
Vi har har haft kollegiala träffar med lärande samtal där vi diskutera goda exempel på elevinflytande och hur vi på olika sätt kan utveckla elevdelaktigheten på skolorna. Träffen var ett steg i att få eleverna delaktiga i undervisningen alla delar. Sedan har vi arbetat vidare med detta i respektive arbetslag.
Vi har varit på en workshop med Niclas Fohlin där vi pedagoger praktiskt fått lära oss mycket om kooperativt lärande. För att fördjupa området ytterligare hade vi sedan ett lärande samtal där vi delade med oss av olika strukturer och pratade om vinningen vi sett med att arbeta kooperativt. Vi köpte också in en del litteratur för att alla ska kunna läsa ytterligare och fördjupa sig ytterligare i ämnet.
Vi har tilldelat två pedagoger ansvaret för elevrådet. Arbetat fram en meningsfull dagordning för elevrådet, med regelbundna möten och en god struktur för återkoppling tillbaka till klasserna, rektor och andra berörda.
Under våren 2019 kommer vi tillsammans arbeta fram en gemensam och meningsfull dagordning för våra klassråd och målet är att alla ska ha klassråd minst en gång i månaden. Vi kommer också fortsätta arbeta med kooperativt lärande och för att få eleverna mer delaktiga i undervisningens alla delar.
Arbetet som förstelärare under året har varit lärorikt och utvecklande. Samtidigt står jag och området inför vissa utmaningar. Det tar tid att inspirera och få med alla pedagoger på tåget, lägga om strukturer och tänka om. Men jag kan se att vi kommit en bit på vägen och hoppas och tror på att vi nått upp till en god utveckling i maj när det är dags att utvärdera arbetet.
Maria Åkesson
Förstelärare på Löderups och Köpingebro skola