Ankomstboende
Migrationsverkets tillfälliga boende för personer som söker asyl i Sverige och väntar på plats till exempel ett anläggningsboende. I vissa fall just nu även tillfälligt boende för personer som väntar på att få sin asylansökan registrerad.
Anläggningsboende, ABO
Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus (ABE) eller ett tillfälligt boende (ABT).
Anmälan om svenskt medborgarskap
En förenklad form av ansökan om svenskt medborgarskap.
Asyl
Ett uppehållstillstånd som en utländsk medborgare har fått eftersom han eller hon är flykting enligt utlänningslagen. Jämför med Skyddsbehövande.
Asylsökande
En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Jämför med Flykting och Kvotflykting.
Avviken
Varje år avviker personer som har sökt asyl i Sverige. Att avvika innebär att en asylsökande, eller en person som fått avslag på sin ansökan, har flyttat utan att informera Migrationsverket om sin nya adress. Den sökande blir registrerad som "avviken" i Migrationsverkets datasystem. Polisen ansvarar för att eftersöka personen.
Dagersättning
En asylsökande som inte har egna pengar kan ansöka om att få dagersättning från Migrationsverket.
Dublinförordningen
Förordning som garanterar att den som ansöker om asyl i någon av EU:s medlemsstater får sin ansökan prövad i någon av dessa stater. En asylsökande ska alltså inte kunna sändas från en medlemsstat till en annan utan att någon anser sig ha ansvar för prövningen. Dublinförordningen gäller i Sverige och i övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.
Eget boende, EBO
Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.
Ensamkommande barn
Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Kommunerna ansvarar för mottagande av ensamkommande barn. Den kommun där barn ger sig tillkänna kallas ankomstkommun (vissa kommuner använder begreppet transitkommun). Så snart som möjligt efter att barnet sökt asyl hos Migrationsverket anvisas barnet till en anvisningskommun som tar över ansvaret från ankomstkommunen.
Sedan 1 januari 2014 kan Migrationsverket anvisa ensamkommande barn till alla kommuner i Sverige. Varje år fastställs ett fördelningstal för varje kommun som anger hur många asylplatser kommunen ska tillhandahålla för ensamkommande barn.
Migrationsverket anvisar ensamkommande barn till kommunerna enligt fyra turordningsprinciper: i första hand anvisas barnen till kommun där barnet har anknytning, i andra hand till ledig plats hos de kommuner som tecknat överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn, i tredje hand till kommuner som inte uppfyllt sitt fördelningstal och i fjärde hand till alla kommuner i Sverige enligt särskild turordning. Turordningsreglerna innebär att kommunerna kan komma att få fler barn anvisade än vad som där överenskommet.
EU
Europeiska unionen. Sverige är medlem i den Europeiska unionen (EU) tillsammans med Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Familjeanknytning
Familjeband som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd.
Flykting
Utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl. Jämför även med Asylsökande, Kvotflykting och Skyddsbehövande.
Flyktingkvot
Det antal flyktingar som regeringen beslutat att Migrationsverket under ett år ska vidarebosätta till Sverige. Se Kvotflykting.
God man
En person som ska ta tillvara ett barns intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Det är kommunen som utser god man.
Kvotflykting
Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt och sker i samarbete med UNHCR. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. För närvarande tas 1900 personer årligen emot som kvotflyktingar i Sverige. Jämför med Flykting och Asylsökande.
Nyanländ
Med begreppet nyanländ avses vanligen en person med flyktingbakgrund som har uppehållstillstånd. Vanligen räknas man som nyanländ i 24 månader. De nyanlända består av flera undergrupper:
- Kvotflyktingar (se förklaring ovan).
- Tidigare asylsökande som fått uppehållstillstånd.
- Tidigare ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd.
- Anhöriga till ovanstående grupper.
Skyddsbehövande
Den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention men kan ha rätt till uppehållstillstånd. Det finns två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen.
Alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler )
- löper risk att straffas med döden
- löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller
- som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
Övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag)
- inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet,
- känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller
- Inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof.
Transiterande
Flyktingar på genomresa i Sverige till ett annat land kallas transiterande. I många kommuner där transiterande befinner sig har stöd och tillfälligt boende erbjudits genom samarbeten mellan frivilligorganisationer och kommunen.
UNHCR
FN:s organ för arbete med flyktingfrågor. Huvudkontoret finns i Genève. I Stockholm finns ett kontor för de nordiska och baltiska staterna.
Uppehållstillstånd, UT
En utländsk medborgare som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd (gäller inte EU/EES-medborgare och deras anhöriga). Kan vara tidsbegränsat eller permanent.
Källa: Migrationsverket