Belägenhetsadresser och adressättning

En belägenhetsadress anger var en adress finns. Oftast är belägenhetsadressen knuten till en byggnad. En byggnad med flera entrédörrar kan ha flera adresser.

Om byggnaden innehåller mer än en lägenhet ska även ett fyrsiffrigt lägenhetsnummer sättas. Belägenhetsadresserna används oftast även som postadress.

Det är Sveriges alla kommuner som ansvarar för adressättningen av gatuadress och adressplatsnummer. Postnummer och postort bestäms av Posten Sverige AB.

För att underlätta för alla bör fastighetsägaren sätta upp adressplatsnummer vid entrédörrarna, vid tomtgränsen eller vid infartsvägen.

I Ystads kommun adressätts gatorna med ett jämnt nummer på höger sida av gatan och med ett ojämnt nummer på vänster sida, räknat från stadens centrum. Utanför tätorterna använder vi oss av så kallade metertalsadresser.

Systemet med metertalsadress liknar det adressystem som används i tätorterna. Vägnamnet följs av ett nummer som visar hur långt in från vägens början den eftersökta adressen är. Exemplet Landsbygdsvägen 53 talar om att adressen ligger 530 meter in på vägen och dessutom på vänster sida eftersom det är ett ojämnt nummer. Ett annat exempel är Dalsjövägen 58-27. Denna adress visar att man först ska köra 580 meter in från vägens början och sedan ska man ta höger in på en ny väg och därefter ligger den eftersökta adressen på vänster sida efter 270 meter. Alla adressnumren är alltså sträckan i meter dividerat med 10.

Lagen (2006:378) om lägenhetsregister reglerar kommunernas och fastighetsägarnas skyldigheter angående adressättning.