Delar av Klosterbryggeriets personal poserar på och framför tunnor på bryggeriets gård. Tunnorna kommer från M.B. Bodenheims fatfabrik i Kassel, enligt texten på en av dem. Lägg märke till att arbetarna håller i flaskor, medan de vid bordet sittande personerna har glas. Fotografiet är troligen taget 1900, som ett minne för fatfabriken. Kanske är det därför snickeriverktygen har placerats framför tunnorna till höger.
Foto: Samuel Moses Marcus.
Stora kallbadhuset låg väster om hamnen, framför Sjöpromenaden. Det byggdes under våren och försommaren 1887 och kunde invigas i början av juli samma år. Till vänster var herrarnas avdelning och till höger damernas. Det höga tornet hade en vattencistern och duschutrymme för herrarna. Ett rör ledde till damernas duschrum. Herrbassängen var öppen mot havet, medan damerna kunde bada mer avskilt i sin bassäng. Kallbadhuset stod kvar fram till nyårsafton 1904, då det raserades av storm och högvatten.
Foto: Samuel Moses Marcus.
Ystads Saltsjöbads huvudbyggnad mot nordost. På flaggstången vajar unionsflaggan, som även kallades ”Sillsallaten”. Bilden är tagen en sommardag någon gång mellan 1897 och 1905. En del badgäster har vågat sig ut i vattnet, andra nöjer sig med att sitta i korgstolarna, eller ligga i skuggan under ett parasoll.
Foto: Samuel Moses Marcus.
Tullgatan mot öster, 1881. Hamnen låg närmare Tullgatan förr, då strandlinjen gick längre norrut. Då fanns det en tullbod här, som gav gatan dess namn. En del av stadens tulltjänsteman bodde vid gatan. Det stora, putsade huset i fonden är Riegården. Till vänster, bakom kastanjen, fanns Jöns Dahlqvists värdshus. På innergården hade värdshuset en servering, som kallades ”Gröna Lund”. På andra sidan gatan, närmast till höger låg också ett värdshus. Det var Hotel du Suds annex, ”Lilla Suden” kallat. Natten till den 2 december 1898 brann Dahlqvists värdshus ner. Innergårdens ”Gröna Lund” klarade sig.
Foto: Samuel Moses Marcus.
Segel- och ångfartyg vid Ystads hamn, någon gång på 1880-talet. Längs med den södra delen ligger flera ångfartyg; de två till höger heter Ernst och Hilding. En viktig del av Ystads framväxt har varit sjötrafiken. Länge var Ystad en betydande hamn för handels-, post- och passagerartrafiken över Östersjön. När järnvägen byggdes mellan Malmö och Stockholm 1856 började Ystad förlora sin viktiga roll, men ännu på 1870-talet hade man reguljär båttrafik till Stockholm, Göteborg, Härnösand, Lübeck, Rönne och Köpenhamn.
Foto: Samuel Moses Marcus.
Skeppsbron på 1860-talet. Här lade postjakterna från Stralsund till. Posten från kontinenten transporterades sedan från Ystad med häst, antingen via ritt eller med vagn. Järnvägen tog i mitten av 1800-talet över denna trafik. När det bestämdes att stambanan till Stockholm skulle utgå från Malmö, försvann Ystads viktiga roll i Sveriges förbindelse med utlandet. Grosshandlare Johan Borg (1820–1885) i hög hatt blickar ut över fartygen och havet.
Foto: Samuel Moses Marcus.
Hamngatans södra del, dåvarande Stora Strandgatan. Segelfartyget i fonden ligger vid skeppsbron. Till höger ligger Gosselmanska huset, som Thomas Henric Gosselman lät bygga 1765. Åren 1841–1870 fanns Ystads läroverk här. Gaveln till vänster tillhör Hotel du Sud, bortom det låg Lundgrenska änkehuset och Berghmanska magasinet. Mannen på bilden hette Thorwald Fredrik Wetterlind (1813–1869) och var repslagerifabrikör. Fotografiet är taget omkring 1865.
Foto: Samuel Moses Marcus.