I en detaljplan beskrivs hur mark- och vattenområden i kommunen får användas. I den regleras bland annat om det är industri eller bostäder som tillåts, höjd och takvinkel på byggnader, hur stor del av området som får bebyggas, bredd på gator, bevarande av kulturellt värdefulla byggnader med mera.
Befintliga detaljplaner gäller tills de antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny.
Om det inte finns någon detaljplan för den mark man önskar förändra, eller om planerna för ändringen inte stämmer med vad den befintliga detaljplanen säger, kan man behöva upprätta en ny detaljplan. Förfrågan kan komma både från privata intressenter och från kommunen själv. Det är tjänstemän på kommunen som tar fram underlaget men det är kommunens förtroendevalda politiker som fattar beslut om detaljplanerna.
Prioritering av planuppdrag
Hög
- Exploateringsprojekt där genomförande pågår
- Planer för nya näringslivsetableringar
- Planer där verksamhet bedrivs på tillfälliga bygglov
eller där anstånd med bygglovsbesked har lämnats i väntan på ny detaljplan.
- Planer för småhusbebyggelse
- Utpekade detaljplaner i sitt slutskede
Mellan
- Komplexa planer som möjliggör god stadsutveckling på sikt, både bostäder och verksamheter
- För ny användning av fastigheter som inte längre behövs för kommunala behov
- För samhällsservice – skolor, förskolor, äldreboende, LSS-boenden
- Infrastrukturutbyggnad – gång- och cykelvägar och vägområden
Låg
- Planer för att skydda kulturmiljöer och kulturvärdefulla byggnader
- Planer för flerbostadshus
- Planer för rättelser och rättssäkerhet – till exempel svårtolkade bestämmelse/omotiverade gränser
Paus
- Planer som inväntar annan aktörs beslut för fortsatt process
- Överklagade detaljplaner
Publicerad 2020-10-16, Uppdaterad 2023-11-23