Carl Fredrik Ohlsson (1905-2000)
Ålafiskare, 1940
Svartvitt fotografi
Carl Fredrik Ohlsson är känd som Borrbyfotografen som dokumenterade Österlen, landskapet och människors vardag. ”Ålafiskare” från 1940 är ett bra exempel på den dokumentation som Ohlsson gjorde av fyrtio- och femtiotalets vardags- och yrkesliv på landet. Vid den tiden hade hantverkare ute på landet ofta kvar sina traditionella yrkesroller som gick i arv från generation till generation, och yrkesstoltheten var stor.
Carl Fredrik Ohlsson var en eftertraktad fotograf med uppdrag i hela Sverige men trots det så är hans starkaste verk de som speglar hans förkärlek till den egna hembygden, vilken han fotograferade oavbrutet livet ut.
Sommaren 2017 gjorde Street Art Österlen ett projekt där konstnären Gustaf Engström gjorde väggmålningar av några utav Carl Fredrik Ohlssons fotografier. Han förstorade upp fotografierna och målade av dessa med sprayteknik på en byggnad i Borrby. En fin hyllning till den skånska fotografen!
Carl Fredrik Ohlsson föddes 1905 i Borrby och utbildade sig till porträttfotograf i Västerås. Mellan 1941 och 2000 drev Ohlsson sin egen fotoverksamhet på Köpmansgatan 1 i Borrby men han var också flitigt anlitad som frilansfotograf för de lokala tidningarna Ystads Allehanda och Simrishamnsbladet.
Brita af Klercker (1906-2001)
Torgbild med figurer
Olja på pannå, u.å.
Gåva 1987
När Brita af Klercker intervjuades i samband med sin utställning ”Inför människan” på Krognoshuset i Lund år 1991 deklarerade hon: ”Jag är road av människor, vill måla alla slags människor – inte bara de framgångsrika som beställer porträtt”. Ett exempel på detta kan ses i af Klerckers uttrycksfulla olja på pannå Torgbild med figurer. I förgrunden ser vi en människa i halvfigur avbildad i mörkgröna färger. Runt om personen en torgmiljö i ljusa färger, med andra gestalter, tältdukar, blommor och frukter. Här är det snarare en stämning och en ögonblicksbild som skildras, än en individ. af Klercker var under nästa hela sitt liv bosatt i Lund och skildrade under decennier livet i staden utan att romantisera och försköna. Förutom torgmyllret återfinns motiv såsom resande med järnvägen, sotare och barn. Det berättas att många barn kom till hennes ateljé för att bli porträtterade för att de själva ville. Kanske var det för att af Klercker inte avbildade dem som söta och tillrättalagda, utan såg dem på ett genuint sätt.
af Klercker utbildades vid Skånska Målarskolan, Konstakademien i Stockholm och i flera europeiska länder. Hon blev elev till Isaac Grünewald, inspirerades av Matisse och Cézanne och menade själv att hon influerats mycket av maken Felix Hatz.
Karl Aspelin (1857-1932)
Strandparti vid Kivik, ca 1900
Olja på duk
Gåva från konstnären Gert Aspelin i samband med utställningen ”Aspelin & Aspelin” som ägde rum 2013. Utställningen visade Karl Aspelins och sonsonens Gert Aspelins verk och var kuraterad av Gert Aspelin på initiativ av Ýrr Jónasdóttir, chef på Ystads konstmuseum. Titeln ”Strandparti vid Kivik” var en titel som Gert Aspelin gav verket i samband med utställningen och är inte konstnärens egen benämning.
Målningen visar en disig strandbild i ljusa färgtoner. Ljusblå himmel ligger bakom en träddunge där ett hus skymtar mellan träden och framför ligger bevuxna sanddyner.
Karl Aspelin har kallats för Österlens förste konstnär. Han var huvudsakligen uppväxt i Brösarp på Österlen och på 1890-talet, efter sin utbildning på Konstakademin i Stockholm och sedan i Paris och Köpenhamn, valde han att bosätta sig för gott i Kivik. Detta trots att Österlen på den tiden ansågs ligga i periferin för landets konstliv. Karl Aspelin målade gärna människor och såg sig främst som genremålare men efter att han blev verksam konstnär på den skånska landsbygden inspirerades han, liksom många av hans efterträdare, av det österlenska landskapet som allt mer fick vara ett motiv med egen rätt. Sonsonen och konstnären Gert Aspelin skriver i utställningskatalogen till ”Aspelin & Aspelin” att ”Farfars kärlek till Kiviknaturen har förts vidare i familjen genom flera generationer. Helt oreflekterat övertog jag den redan som barn. Kivik var något alldeles speciellt…”
Texter: Alexandra Fredriksson (Ohlsson), Julia Björnberg (af Klercker), Ýrr Jónasdóttir (Karl Aspelin)