Alexius Huber
”Ädelstål”, stål och plexiglas (u.å.)
Inköpt i samband med utställning på museet 1980
Alexius Hubers skulptur ”Ädelstål” kan ses i ett av Ystads konstmuseums utställningskabinett som även kallas ”konkretist-kabinettet”. Verket är placerat på ett podium i mitten av rummet och kan därför ses från flera vinklar – det bästa sättet för verket att upplevas då det är ett så kallat ”optiskt konceptkonstverk”.
Upplevelsen av verket är beroende av den enskilde betraktaren, dels betingat av betraktarens egna referenser och känslor, och dels av betraktarens placering i rummet i relation till konstverket. Ljusets fall och reflektioner på skulpturens olika material, former och vinklar gör att konstverket befinner sig i ständig förändring och kan upplevas på flera olika sätt.
Huber har ägnat sig åt optisk konst sedan 1960-talet och definierar konstformen som följande: ”Optisk konst är en konst där verkan beror på bestämda psykologiska processer i ögat och hjärnan. Processer som vi normalt inte är medvetna om, varken vid dagligt seende eller i betraktande av andra arter av konstverk.”
Som konstruktivistkonstnär vill Huber med formgivningen av sina verk utvidga betraktarens sätt att uppleva konst och utmana med konstnärliga innovationer.
Alexius Huber (född 1939) utbildade sig till formgivare på konsthögskolan i Pforzheim i Tyskland och kom till Sverige 1964. Sedan dess har han haft åtskilliga separatutställningar och deltagit i en mängd samlingsutställningar. Han finns också representerad med offentliga konstverk runt om i hela landet. Alexius Huber är idag verksam i sin ateljé i Ljunghusen.
Carl Magnus
”Förbunden trappa”, olja på duk (1971)
Inköpt av konstnären i samband med separatutställning 1972
Carl Magnus föddes i Halmstad 1943 men är främst förknippad med Lund där han har bott i många år. På 1960-talet ingick han i den brokiga grupp konstnärer som verkade på kollektivet Drakabygget norr om Örkelljunga, lett av den danska konstnären Jørgen Nash. På sjuttiotalet reste Carl Magnus mycket i Italien och inspirerades av landets arkitektur, framförallt av konstnären och arkitekten Piranesi. Under den här perioden målade Carl Magnus många bilder med trappmotiv, varav Ystads konstmuseum har en i sin ägo. Stilmässigt räknas Carl Magnus verk som konstruktivistiska men en del av hans kollegor ansåg att det inte var tal om en äkta konstruktivism eftersom Carl Magnus utgick från verkligheten. Många av hans bilder är en form av optiska synvillor men inte lika avancerade som exempelvis M.C. Eschers.
Folke Lalander skriver i sin bok ”Ricercare: Reflektioner över Carl Magnus konst” (1988) om hur färgerna tonades ned i Carl Magnus måleri efter resorna i Italien. Carl Magnus berättar själv om hur han inte bara inspirerades av de italienska mästarna utan också av kollegan Torsten Andersson: ”Jag tror inte att han direkt uppmanade mig att tona ned färgen. Det var snarare så att Torsten blev ett föredöme. Han var raka motsatsen till det danska, som jag mött på Drakabygget.”
Med tiden blev Carl Magnus uttryck mer konkret och matematiskt men samtidigt dekorativt. Carl Magnus såg en skönhet i matematiken som han gestaltade i sin konst. Carl Magnus är idag mest känd för sina offentliga verk i vilka han ofta ger uttryck för just denna kombination av estetik och logik. Utöver flera verk i Lund märks också verk av Carl Magnus på Skärmarbrinks tunnelbanestation i Stockholm, utanför slottet i Halmstad och vid Knutpunkten i Helsingborg.
Carl Magnus har varit både huvudlärare i skulptur på Valands konsthögskola och professor i måleri på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Han finns även representerad på bland andra Nationalmuseum, Moderna Museet, Göteborgs Konstmuseum och Malmö Konstmuseum.
Texter: Anna Norberg (Huber) och Isac Nordgren Jonasson (Carl Magnus)