Åk 5 på Sövestads skola har tillsammans med bibliotekspedagog Susanne och sin lärare arbetat så hårt och bra med källkritik att vi nu har nominerat dem till priset Det gyllene förstoringsglaset. Det är Internetstiftelsens källkritikpris, och delas ut till "personer eller organisationer som verkat för ökade kunskaper om källkritik". Och det tycker vi att hela klassen gör när de utvecklat sitt källkritiska tänkande så mycket att de tar det vidare till sina familjer och sina liv utanför skolan.
Här är vår nomineringstext vi skickat in. Håll nu tummarna för klassen!
Nominering till Det gyllene förstoringsglaset 2020
Åk 5 i Sövestad har, tillsammans med bibliotekspedagog, det senaste läsåret arbetat intensivt med källkritik, sökkritik och källtillit utifrån syfte och centralt innehåll i läroplanen för svenska och samhällskunskap. Eleverna reflekterar, diskuterar, använder passande begrepp, analyserar, söker information och värderar, tar egna initiativ, är uppdaterade och bidrar med nyheter och bilder på sociala medier. Vi vill nominera hela klassen tillsammans med bibliotekspedagog Susanne Linde, eftersom klassen genom sitt idoga arbete själva har blivit medlare för ett källkritiskt tänkande som de tar vidare utanför skolan, till fritiden, det vanliga livet och sina familjer.
Detta är en klass som har inställningen att de vill uppnå källkritik i praktiken, inte bara i teorin. Eleverna är hungriga inför nya övningar och visar mer och mer att de integrerar sina nya färdigheter och förmågor i både skolarbeten och i vardagen.
Som exempel lyfter vi den unge herre som kom i diskussion med sin far om maxhastighet för A-traktorer. Kompisarna sa ett och den ömme fadern påstod något annat som han ”läst något om”. Sonen spände blicken i fadern och frågade ”Vilken är din källa? Kan du lita på den?” varpå fadern bara visste att ”det var någon lantbrukstidning”. Det här tog nu eleven med sig till nästa lektion med bibliotekspedagogen, som lyfte det som exempel. ”Lantbrukstidningen” i fråga hittades (Jordbruksaktuellt), artikeln likaså, och den i sin tur hänvisade till Transportstyrelsen som sin källa. Jahaja. Vilka är nu Transportstyrelsen och är de en trovärdig källa? Alla elever var djupt involverade, för hur fort en epa-traktor får köra är allvarliga saker om man bor i Sövestad med omnejd.
Eleverna läser artiklar med olika perspektiv, allt från texter om Zlatan-statyn till texter om den kinesiske kejsaren Qin Shihuang. Vilka källor är trovärdiga? Vad är subjektivt? Objektivt? De visar att de kan dra slutsatsen att det ofta är en blandning av fakta och åsikter och att det är avsändaren till källan som styr. De har fått lära sig källkritikens koppling till demokrati, och vet att i vårt samhälle finns inget som filtrerar bort vilseledande information och falska påståenden. De vet att bilder kan ljuga, och förvrängas för att ge olika effekter beroende på avsändare och budskap. Det finns heller inte några bildtjuvar i klass 5 i Sövestad, inte heller några copy-paste-ligister, eftersom de har gått Upphovsrättsskolan på prv.se. Detta har de visat genom att välja tillåtna bilder inför en skrivuppgift med källförteckning kopplat till aktuellt skolarbete.
Eleverna har också diskuterat hur en falsk nyhet eller bild kan spridas så snabbt, betydelsen av sociala medier, att ifrågasätta vem som delar och varför.
Hur? Genom att de med bibliotekspedagogen har övat, övat, övat i att jämföra texter, söka på nätet, granskat artiklar, manipulerade bilder och falska nyheter, tränat begrepp. De har använt sig av material, filmer, spel från källorna digitala lektioner.se, internetstiftelsen.se, mediekompass.se, prv.se, skolporten.se, statensmedierad.se, urplay.se, sydsvenskan.minibladet.se, ne.se, larportalen.skolverket.se
